Växjös "förstäder" på kartor och i förteckningar.

Nedanstående kartor och förteckningar över fastigheternas benämning finns på Växjö stadsbibliotek. De har använts för denna egnahemsinventering, typ torpinventering. Här beskriver jag kartorna och dess användning som svar på frågan: Var låg Julalyckan i Växjö?

I slutet av 1800-talet började det byggas ut förstäder runt om och nära inpå Växjös gamla stadskärna. Byggandet underlättades genom att det fanns möjligheter till egnahemslån för finansieringen. Husen fick egennamn som Solhem, Peterslund och Julalyckan.

Församlingsböcker och kartor med fastighetsnamn

I församlingsböckerna för Växjö stad och Växjö landsförsamling fördes namnen in under huvudgården eller byn. Ett förstadsområde låg ofta inom en tidigare by. Troligen såg prästen i församlingen till att samma husnamn inte upprepades i ett förortsområde. Det var samma förhållande som ute i socknarna. Det kan finnas torp med samma namn i en socken men då ligger de vanligen i olika byar.

När fastighet bildades vid en lantmäteriförrättning fick den ett namn som "Hov Ödegård 2:86, 14/1000 mantal". Det var inget bra namn för vardagsbruk. När den första familjen flyttade in i det nya bostadshuset behövde prästen ett gångbart namn för registreringen. Då kom ägaren med namnförslag som troligen normalt godkändes om inte samma namn förkom tidigare i just den förstaden. Det var då man fick namn som Solhem o dyl registrerade.

1928 ritades det kartor över Växjös sju förstadsområden; Araby Gummesgård (Folkparksområdet), Hovs villasamhälle, Växjö Östregårds municipalsamhälle (Öster) och området öster om Östregårds municipalsamhälle (Högstorp) i Växjö landsförsamling samt Norra Förstaden i Växjö stad. Liknande karta hade 1918 ritats för förstadsområdena Söder och Väster. På kartorna finns noterat namnen på bostadshusen. Sammantaget blir det en heltäckande karta för Växjös förstäder med namnen på fastigheterna. Namnen återkommer i kyrkans församlingsböcker.

1935 bytte staden system för fastighetsregistrering. Det blev stadsägor med nummerbeteckning. Efter inkorporeringen av landskommunen 1941 infördes systemet även där. I samband med övergången gjordes förteckningar som visar den nya beteckningen samt den äldre beteckningen. Stadsägonummer är lätta att återfinna på adresskartor med fastighetsbeteckningar.

Sökresultat för Julalyckan

För att återkomma till Julalyckan i rubriken. Fastigheten ligger i Norra Förstaden och har nummer 10 på kartan från 1928. Vid införandet av stadsägonummer fick fastigheten nummer 326. Det numret kan man finna på stadens adresskarta från 1954. Där kan man se att byggnaderna fanns kvar och ligger i södra kanten på det då inte bebyggda hyreshuskvarteret Biskopsängen. Vid sökning i lantmäteriets databas är stadsägonumret en bra ingångsuppgift. Där kan man få fram stadsplanekarta i skala 1:1000, tomtindelning i skala 1:400 samt mätprotokoll från omkring 1950 då fältmätning gjordes för grundkarta.

Ovannämnda kartor är originalhandlingar som finns på Växjö stadsbibliotek. Kartorna kommer efter hand att arkivfotograferas liksom övriga kommunala handlingar och därefter finnas tillgängliga som del i kommunarkivet.
För detta register har kartorna fotograferats. Därefter har husnamnen sammanställts med aktuell karta till ett sökbart register. Normalt visas fastighetens läge på en karta med anknytning till dagens gatusystem. Det har blivit omkring 650 husnamn. Kartorna från 1918 och 1928 finns också med i sin helhet. De ger en bra helhetsbild av bebyggelsemiljön och är en bra koppling till artiklar i hembygdsböcker om bebyggelsen.
Harry Ahlkvist
Åter till startsidan