Nedanstående karta visar den skjutbana som anlades omkring 1940 vid andra världskrigets
början. Lennart Svensson, Backegård berättar att han då gick omkring i gårdarna och värvade
medlemmar. De byggde då en ny skjutbana med fyra tavelställen är av samma typ som regementet
I:11 har på sin skjutbana.
Enligt John Andersson, Liden låg den tidigare skjutbanan längre norrut, nordväst om Tävelsåssjön.

Tävelsås skjutbana. Anlagd omkring 1940. Det fanns det en skarpskyttekår som var verksam från slutet av 1800-talet och troligen till slutet av 1910-talet eller åren efter första världskrigets slut. Den tidigaste uppgiften om planer på en skarpskyttekår i Tävelsås finns i kyrkoherde N Wieslanders ämbetsberättelse vid biskopsvistationen 1872. Där står att v häradshövding S Hederstjerna skänkt 100 Rdr som grundfond för en korpskyttekår. Pengarna var från försäljning av mark från Stjärnvik till Tävelsås socknen för utvidgning av kyrkogården. Wieslander var en skicklig skytt och hade varit medlem i Växjö Skarpskyttekår innan han blev kyrkoherde i Tävelsås. Idrotter med militärt ursprung hade kristen anknytning eftersom det vid regementen fanns tjänst som militärpräst. Korum där präst medverkade förekom både vid orienteringstävlingar och skyttearrangemang. Kyrkoherde Wieslander avled hösten 1872 och fick inte uppleva någon skjutbana i Tävelsås. Det finns inga uppgifter om hur den första skjutbanan såg ut. Av tidningsreferaten framgår att det vid tiden för första världskriget var många aktiva skyttar i Tävelsås. Under andra världskriget hade föreningen återigen livlig verksamt. Vid en lagtävling 1946 mellan närbelägna byar deltog 63 skyttar. Lagtävlingen vanns av Dänningelanda före Stenslanda.

Tidningsreferat från tävlingsskjutning 1902.


Rester efter Tävelsås skjutbana, anlagd omkring 1940. Foto 2008


Tävelsåsbor och andra som var skickliga på skjutbanan 1946.

Tillbaka till index