Skjurs kvarn enligt Kalvsviks hembygdsförenings inventering
Det har troligen funnits någon slags kvarnverksamhet här redan på 1400-talet.
1629 då den ägdes av Osaby säteri blev kvarnen skattelagd med 6 tunnor.
Enligt ett gammalt protokoll från 1698 höll kronofogde Wickenberg syn på kvarnen.
Kvarnen var då en kölvekvarn med ett par 5 kvarters stenar och förmalde då 3 skäppor
per dygn och tillhörde då Johan Örnkrants omyndiga barn.
Den 10 dec 1729 köpte Måns Månsson gården och kvarnen av majorskan, wälborna fru Britta
Ulfsax och utgjorde då skatterättigheten å frälsehemmanet 200 D:r smt. Vidare skulle
årligen givas skatt 20 D:r smt, och "utan tull eller avgift mala all den mäld som Osaby
Sätesgård behövs och med egna ökar densamma återföra, samt årligen vid samma sätesgård
göra 5 dagsverken på egen kost i slåttern eller skörden".
På den tiden låg gårdens byggnader nere vid kvarnen norr om vägen.
1818 begärs tillstånd för ombyggnad av kvarnen till en hjulkvarn med 9 kvarters stenar.
Ägaren till Kulle, Bro och Nykvarn protesterar men utlåtandet blev att kvarnen fick
byggas om , vilket den också gjordes 1818-1819.
1821 hölls syn av kronofogden för skatteläggning.
Huset var av furutimmer 8 al. Långt, 8 ¾ al, brett inom knutarna, samt 6 ¾ aln högt
täckt med näver och torv, golven av plankor och bräder, ett par stenar om 9 spann, nu
8 tum tjocka, kugghjulet är 3 ½ al. i diameter, vattenhjulet 5 al. och 21 tum i
diameter, och 1 al. och 1 tum brett. Hjulstocken försedd med nålar och järnringar
8 alnar lång.
Fallet från grundstockens över kant utgör 3 al. och 8 tum. Förmalningen beräknas
till 67 tunnor säd/ år.
Skatteräntan blev då fastställd till en tunna spannmål hälften råg och hälften korn.
År 1846 såldes kvarnen från Skjurs gård till torparen Jöns Håkansson för 1111 riksd.
4 rst banko.
1902 byggdes kvarnen ånyo om med kvarnhuset i norr och söder.
1907 köptes kvarnen av Ernst Hillström.
1921 byttes vattenhjulet ut mot tre vattenturbiner.
1926 höll Söderbygdens vattendomstol sammanträde vid Skjurskvarn och då faställdes
nuvarande vattenhöjd.
Nästa ägarskifte skedde 1940 då Karl och Thure Hillström köpte kvarnen.
Under huvuddelen av 1900-talet har här bedrivits kvarnrörelse men det växte också upp
ett sågverk med hyvleri.
1960 lades kvarnverksamheten ner och 1975 var turen kommen till sågverket.
Skjurs kvarn 1819. Ändring från skvaltkvarn till hjulkvarn
Bakgrund
Häradets Synerätt var domaren och halva nämnden. Den hade 1818 pröva och tillstyrkt
anläggningen hos Kungl Befh i länet som gjorde den slutlig prövning.
I detta fallet ansåg Kungl Befh att prövningen inte var tillräckligt grundlig varför
den återförvisades för grundligare utredning. Av formuleringarna framgår att Synerätt
ansåg omprövningen som onödig.
Osaby säteri hade 1817 löst in kvarnrättigheten i Allatorps kvarn för att gräva bort
dammen och sänka vattennivån på Tofta sjö.
År 1819 den 31 augusti inställde sig undertecknad, tillförordnad domare i rätten samt
nämndemännen Nils Svensson i Odenslanda, Måns Jonsson i Telestad, Carl Persson i
Kettilstorp, Nils Andersson i Ellanda, Jonas Blomqvist i Jät, Jöns Magnusson i Kalvsvik
och Johan Johansson i Tävelsås uti frälse skattehemmanet Skjur inom Tofta socken och
Kinnevalds härad för att i anledning av Kungl Befh i länet utfärdade resolution under
den 21 september sistlidna år förrätta en undersökning å den vid berörda hemman
befintliga tullmjölqvarn, vilken hemmanets ägare Sven Bengtsson och Sven Johansson
begärt att få förändra från kölfwa till hjul.
Kungörelse
Och hade kungörelse härom den 8:de dennes upplästs i Tävelsås, Kalvsvik och Dänningelanda
kyrkor med antydan för ej mindre sökanden, än närmaste grannar och qvarnägare att
härvid sig infinna för deras rätts bevakande.
I sökandenas personliga närvaro anmälde sig Herr Kaptenen M Edelfelt, på grund av
företedd skriftlig fullmakt såsom ombud för ägaren till frälse räntan av Skjur samt
till Osaby säteri, Herr Generalmajoren samt commendeuren av Kungl Swärdsorden E
Hederstjärna.
Återförrättning
Såsom huvudsakligt skäl för återförrättningen hade Kungl Befh. i den ovan berörda den
10 sistlidne oktober och Häradsrättens Lagliga resolution avsett att Synerätten icke
beskrivit de hemman som till mäldelag vid Skjurs qvarn, anses höra, deras årliga
förmalningskvantum i särskilda sorter spannmål och qvarninrättningens förmåga att
därav avverka ett större eller mindre belopp, men som Kungl Befh icke närmast i vart
avseende hemmanet böra beskrivas och uppgift om dennas ägor eller åbyggnader icke
rimligt synas kunna få något sammanhang med den nu väckta frågan,
Mäldelag
Alltså och då de hemmanen vilka skulle utgöra mäldelag redan uppräknats i förra
undersökningsprotokollet återstår för Synerätten i denna del endast med att förklara
att samma hemmans årliga förmalningsbehov anses utgöra 81 tunnor råg, 175 tunnor korn,
115 tunnor havre och 60 tunnor blandsäd; tillsammans 431 tunnor spannmål samt att
qvarnen med den äskade förmalningen vid vanlig årsgång kan förmala detta belopp
utsätta den andel härav som varje hemman lämnar, på följande sätt:
Osaby 1 mtl säteri, Orragärde ½ mtl, rå och rör, samt Osaby Norregård eller
Skottlandsgärde 3/4 mtl kronoskatte, som brukas tillsammans och för vilka förmalning
enligt skatterättskontrakt uppgivande sker tullfritt:
.............50 tunnor råg, 70 tunnor korn, 50 tunnor blandsäd, 60 tunnor havre = 230 tunnor.
Wetlanda, ½, rå och rör,............................................................. 8 - 20 - 0 - 10 =38 tunnor.
Osaby Orragärde, ¾ mtl kronoskatte: ....................................15 - 10 - 15 - 15 = 40 tunnor.
Skeda, 1 mtl kronoskatte: ...........................................................15 - 30- 0 - 10 =55 tunnor.
Tofta by, 1 5/6 mtl krono med underliggande torp:........................ 8 - 40 - 0 - 20 = 58 tunnor
Summa: 81 tunnor råg, 175 tunnor korn, 60 tunnor blandsäd, 115 tunnor havre = 431 tunnor
Varjämte sökanden till eget husbehov antagen förmalning:......... 12 - 20 - 0 - 8 = 40 tunnor
Och vad de ovan uppräknade hemmanens ånyo uti nu företedd skrift yrkat bifall till ansökan.
Närmaste kvarnar. Kvarnstenarnas storlek
I anledning av (återvisade) resolutions övriga innehåll anmärktes det vidare
att, oavsett kungörelse om förrättningen nu på sätt ovanföre antecknats även skett i
Dänningelanda kyrka, hade inga qvarnägare sig infunnit, att utom de förut uppräknade.
Ingen qvarn finns inom 1½ mils avstånd från Skjur och att de närmast så beskaffade att
de ständigt kunna gå är Huseby och Örslöf, 1 ¾ mil härifrån, att qvarnen, som nu är
uppbyggd med bröstfallshjul av 9 spanns stenar samt kan gå med 2 tums djup vatten i
rännan utan att dammverket på något sätt ändras.
Allatorpåns (Kulle å) sträckning
Enligt anteckningen i förra protokollet begränsas på östra sidan av Skjurs hemmanets ägor
av gården, resten till ungefär 200 alnars bredd av kronoskatte hemmanet Kalvsvik
Kråketorp Skärfvagårds uppmark,
att dammfästet följaktligen på västra sidan tillstöta sistnämnda ägor och på den
östra sökandenas ägor;
att qvarnbäcken kommer från Vederslövssjön eller Toftasjön, flyter denna först nedanför
Allatorp och Kohlaryds ägor, sedermera mellan detta, sedermera hemmanets och Skjur,
Skjurs och Kalvsvik Kråketorp, Kalvsviks by och ändligen i sjön Åsnen
att, vad som även är en klar följd därav, att sådant i sista undersökningsprotokollet
icke nämnts, qvarnen följaktligen icke, efter nu tillgängliga upplysningar, drives av
allmänningsvatten, samt
slutligen ännu en gång att medintyga varför Synerätten ansett 9 spanns stenar behövliga,
är den enda rimliga och i förra protokollet tydligt utsatt, eller den att stenar av
berörd storlek erfordras om qvarnen skall kunna förmala de uppgivna hemmanens nu med
siffror bestämda, årliga spannmålsbehovet.
Efter överläggning avslutades följande
Utslag
Sedan Synerätten, som än en gång tillstyrker bifall till sökandenas påstående numera i
protokollet ytterligare anfört de skäl som grundat berört tillstyrkan, då återstår för
Synerätten ånyo vända sig till Kungl Befh i länet, vilken skall ytterligare pröva målet
och att sökandena måtte genast utbetala Synerättens ledamöters orsakade resekostnader
och traktamenten utgörande för domhavande 4 Rd 24 sk och för nämndemännen 6 Rd 42 sk
allt banco.
Som ovan / På Synerättens vägnar
J Appelberg.
Anm. Vid avskriften har den gamla stavningen använts endast delvis. Texten är skriven
med långa meningar, många bisatser och liten handstil,vilket gör att den är svårläst /HA
