Stjärnviks kvarn. Historik

Stjärnviks kvarn får tillstånd 1828 för två redan byggda hjulkvarnar

Två hjulkvarnar byggda utan tillstånd
För att i anledning av Kvarnkommissionens beslut den 22 maj 1821, då efter hållen undersökning vid Stjernvik befunnits 2:ne hjulkvarnar för tulltäkt utan att några tillståndshandlingar kunnat förevisas, och efter vederbörligen därom gjord begäran på stället företaga laga undersökning angående av ägaren av Stjernvik, framlidne statssekreteraren och Riddaren Hederstiernas omyndiga barns ansökan att mot tulltägt få begagna samma qvarnar.

Kungörelse
Och hade genom kungörelse i Tävelsås, Dänningelands, Vederslövs, Kalvsviks, Jäts, Bergundas, Nöbbeleds och Östra Torsås sockenkyrkor den 13 sistlidne juli blivit uppläst enligt å kungörelsen, vilken kronobef. Wettermark blivit till domhavande inlämnad, tecknat bevis.

Besiktning på platsen
Vid ärendets företagande i vilket avseende Synerätten begav sig till qvarnstället; beläget något över 1/8 dels mil öster om Stjernviks bohlstad inställde sig å sökanden Herr Översten och Riddaren S Hederstiernas vägnar såsom förmyndare för framlidne Statssekreteraren Hederstiernas omyndiga barn, Herr Generalmajoren och Commendeuren mm E Hederstierna enligt skriftlig fullmakt av den 13 sistlidne juni.
Varförutom var tillstädes Herr Kyrkoherden Bergquist i Tävelsås, Jonas Andersson, Sven Svensson och Peter Månsson från Ingelstad Nöbbeled samt Nils Jonasson i Limme.

Teknisk beskrivning av anläggningen
Qvarnhuset uppfört i den så kallade Limme ström, som har sitt uppsprung från Rinkabysjön belägen ungefär 300 alnar från qvarnen och jämte det den utgör skillnadsgräns mellan detta och Konga härad genomlöper å västra sidan Stjernviks ägor och å den östra Jonas Andersson i Nöbbeled ägande kronoskattehemmans ägor; av vilka en del eller vid mynningen av strömmen består av madängar och för övrigt av beteshagar.

Qvarnhuset är 7 ¼ alnar lång, 8 alnar och 14 tum brett och 6 ¾ alnar högt med två par stenar av vilka denstörre innehåller 9 och den mindre 7 kvarters diameter. Vattenhjulen är, ena 5½ och det mindre 5 alnar högt, är anbragda vid var sin stöpränna innehållande den större 2½ och den mindre 2 alnar i längd och är flodrännan 24 alnar lång. Själva fallet är 1 ¼ alnar högt och stigbandens höjd utgöra på det norra såsom i förhållande till det övriga av qvarninrättningen det största 1 aln och 8 tum och det andra 1 aln och 2 tum med ungefär lika bredd.
Dammarmarna av vilka, på sätt berört är, den östra är belägen på Ingelstads Nöbbeleds ägor som tillhöra Jonas Andersson och är 81 alnar lång och till 1 ¼ dels alnar hög, och den västra, vilken ligger på Stjernviks ägor är 111 alnar lång med lika höjd som den förra.

Nöbbeleds skvaltkvarnarna nedanför finns kvar
Nedanför på berörda Nöbbeleds ägor är i samma vattendrag från längre tid tillbaka anlagda åtskilliga sqvaltkvarnar, vilkas ägare nu tillstädes förbehålla sig att utan hinder av Stjernviks ovanför anlagda kvarn varda vid deras dammfästen bibehållna, vilket av Herr Generalmajoren och Commendeuren medgav. Likväl med villkor att vattnet av de förra uppdämmes så att det för Stjernviks qvarn åstadkommer bakflod, vilket förbehåll dessa lovade att iakttaga.

Madängar besiktigas
Förbemälte Jonas Andersson förbehöll sig över det genom uppdämning hans madängar icke borde av vatten översvämmas; I anledning härav Synerätten begav sig åstad till berörda ängar belägna ungefär 300 - 400 alnar från qvarnstället. Och inhämtades därvid att någon översvämning av vatten utom vid ovanligt starka vattenflöden icke kan inträffa eller någon skada genom vattnets vanliga förhållande vid dammfästet tillskyndas ovan belägna ägor.

Fisket i Limmeån
Nils Jonasson i Limme ingav nu en skrift av denna lydelse:
"Oaktat vad storskiftetsdelningen med Tävelsås by varuti Norra och Södra Limme, ett helt mantal oförändrat, även var inbegripen fisket uti strömmen mellan Rinkabysjön och Limme qvarn icke undergicks någon delning har likväl allt sedan den så kallade Stjernviks qvarn blev anlagd respektive ägare vid densamma medelst lannor och annan fiskeredskap igensatt hela strömmen så att någon fisk ej kan komma till vår nedanför belägna qvarn. Därjämte har vi måst årligen erkännas en förlust av flera lispund fisk av varje slag i synnerhet ålfiske utan att någon ersättning blivit oss erbjuden. Varför vi då lag och författningar dessutom icke tillåter någon sådan igensättning som hittills skett, vi allra ödmjukast anhålla det berörda qvarn respektive ägare bliva med ett ansenligt vite utom laga ansvar vid skeende skatteläggning ålagda att hädanefter alltid hålla minst en tredjedel av vattnet öppet på det även vi kunna njuta någon förmån av fisket; Blir denna billiga, endast och till vår rätts erhållande, gjorda ansökan bifallen har vi ej något att erinra mot qvarnens skattläggning, men i annat fall får vi mot densamma på det högsta protestera och anhålla qvarnen blivit helt och hållet utredd del av det beslut som häröver fattas anhålla vi ödmjukerligen bliva oss meddelat.
Limme den 29 juli 1828
Sven Jonasson, Magnus Andersson, Nils Jonasson, Petter Magnusson. Alla boende i Limme."
Sedan efter uppläsande härav Synerätten i anledning av Herr Generalmajoren och Commeneuren därom framställd anmärkning förklarad, att det uti skriften väckta tvisteämnet nu icke kunde bliva föremål för Synerättens åtgärd utan att talan därom fick i behörig ordning efter befogenhet vid vederbörande domstol anhängliggöras.

Extra sockenstämma tillstyrker kvarnrättigheten
Så företedde Herr Generalmajoren och Commendeuren följande:
"Protokoll hållit vid extra sockenstämma i Tävelsås den 27 juli 1828.
Kungörelse hade i laga ordning utgått att Häradssyn till skatteläggning å Stjernviks qvarn skulle förrättas den 1 nästkommande augusti och då Tävelsås by , som till närmaste qvarn såsom Skjur, Bergqvara, Räppe och Thorsås har ¾ dels ända till 1½ mil varer denna qvarn ett verkligt behov har byamännen funnit sig föranlåtna att anhålla om dess insyning. Det kvantum spannmål som Tävelsås by med en folkmängd av nära 300 personer har att förmala skulle uppgå till flera hundra tunnor men då Stjernviks qvarn, som har föga vattentillgång och svagt fall icke kan förmala tredjedelen av byns behov åtnöja byamännen sig att till förmalning anmäla:
½ Tävelsås Lunden........... 8 tunnor
½ Tävelsås Norregård....... 6 tunnor
½ Tävelsås Rubbagård..... 10 tunnor
½ Tävelsås Prästgård....... 8 tunnor
1 Tävelsås Backegård...... 10 tunnor
1 Tävelsås Gatugård......... 10 tunnor
½ Tävelsås Håkansgård..... 8 tunnor
½ Tävelsås Hofmansgård.. 10 tunnor
1 Tävelsås Södregård....... 10 tunnor
bestående endast av råg och korn emedan havre å denna qvarn antas icke brukas och skall detta protokoll i egenskap av gemenskap anhålla om qvarnens insyning till lofl. Synerätten inlämnas.
Up Supra Ex fidem protocoll/ NU Bergquist / pastor .."
Utom det sålunda uppgivna förmalningsbeloppet ansågs Stjernviks egna årliga mäldbelopp utgöra åttio tunnor, 1/3 dels råg och 2/3 dels korn.

Kvarnens kapacitet.
Och vid beaktande av vattentillgången, som enligt vad mjölnaren å stället jämte närvarande grannar efter en mångårig erfarenhet jämväl intygade, icke medgiver qvarnens begagnande mer än högst fyra månader om året varunder förmales 1 1/3 tunna dygnet på bägge paren, särdeles som vid höst och vårtid då de starkare vattenflödena inträffar qvarnen besväras av bakflod. utom det att vid stemningar stundom måste malas, kan å denna qvarn endast årligen förmalas 160 tunnor spannmål, 1/3 del råg och 2/3 del korn.

Jämte anteckning om att Rinkabysjön icke angives av någondels männing utan dels av Stjernviks hage och utägor, dels av andra hemmans ägor hvardan samma sjö icke äger egenskap av allmänningsvatten inhemtades avståndet från de närmast belägna qvarnar utgöra:
Från Skjur 3/8 dels mil,
från Thorsås qvarnar ¾ mil,
från Sunnansjö 1 mil och från
Trängsled och Stenslanda ½ mil.

Äldre handlingar
Äldre handlingar rörande denna qvarnbyggnad företeddes.
1. Utdrag av 1698 års kvarnkommissions protokoll vari finns anmärkt en å Tävelsås Säteris ägor belägen kölweqvarn, som med den ena armen fäster på dess egna grund och på den andra armen på kronoskattes, och vilken qvarn är med laga dammar samt några ängar varer från Konga härad och Nöbbeled by in under nyssnämnda Säteri vars ägare tillåtits att enligt hävd få nyttja qvarnen, som befunnits av icke något synnerligt värd helt uppta egen, sina kunders och grannars mäld.

2. En den 24 augusti 1741 träffad överenskommelse mellan ägarna till Sternviks å ena sidan och Nöbbeleds Byamän å andra sidan, innehållande denna förening i 2:ne punkter, att Nöbbeleds åboar skulle behålla det qvarnfall på deras ägor som de innehaft och njuta dammfäste på Säteriets ägor, likasom Säteriet haft dess dammfästen å nämnda bys ägoområde varandes denna förening den 5 mars 1742 under nr 114 i Konga häradsrätts dombok till framtida säkerhet intagen.

3. Utdrag av sistnämnda Häradsrätts dombok för den 16 mars 1767 nr 46 enligt vilken Nöbbeleds byamän på förd klagan av ägarna till Tävelsås Säteri vid tio daler smt vite blivit förbundna att uti den så kallade Limme å inrätta något fiske innan de visat sig vara därför skattelagda eller lagligt berättiga.

Beslut
Efter behörigt övervägande av vad under besiktningen förekommit fanns Synerätten för sin del skäligt tillstyrks att förmelte qvarn under Säteriet Stjernvik lydande qvarn bibehålles; helst något hinder därför vid den hållna undersökningen icke mött, Dock överlämnas detta beslut till Kgl Bef:des här i länets ombeprövelse i vilket avseende utdrag av detta protokoll bör hos bemälte Kgl Bef:des företes och hans vidare åtgärd avvaktas.
År och dag som ovan
På Häradssynrättens vägnar
JA ... grell
Anm. Vid avskriften har den gamla stavningen använts endast delvis. Texten är skriven med långa meningar och många bisatser, vilket gjort att den svårläst. Underrubriker har tillförts. /HA