Platsen för Stjärnviks såg


Stjärnviks såg på kartor från 1946, 1874 och foto 2009 på en av dammarmarna. Båda är synliga.

Stjernviks sågverk 1828. Ur Kinnevalds häradsrätt dombok

Avskrift från protokoll för vid Kinnevald Häradsrätts syn den 1 augusti 1828
År 1828 den 1 augusti i Kinnevalds härad å Säteriet Stjernvik, Tävelsås socken inställde sig undertecknad häradshövding jämte nämndemännen: Måns Johansson i Törnåkra, Bengt Nilsson i Jäth, Johan Johansson i Dänningelanda, Johan Persson i Härensås, Jonas Andersson i Hof, Anders Svensson i Vrankunge och extra nämndemannen Peter Håkansson i Tävelsås.
För att i anledning av Kungl Befh:des förordnande genom resolution den 20 sistl. maj verkställa laga undersökning å en till berörda Säteri hörande grovbladig husbehovssåg om vars skatteläggning för sågning mot lega ansökan blivit gjord av Översten och Riddaren, Wälborne Salomon Hederstjerna i egenskap av förmyndare för framlidne Statssekreteraren och Riddaren Hederstjernas omyndiga barn såsom ägare av Säteriet Stjernvik.

 Kungörelse i åtta kyrkor
Kungörelse om undersökningens företagande å denna dag hade av domhavanden blivit utfärdade och av Herr Kronobef. Wettermarks jämte skrivelserna insända med åtecknad remiss att detsamma blivit i Tävelsås, Dänningelanda, Vederslöv, Kalvsvik, Jäth, Bergunda, Nöbbeled och Östra Torsås sockenkyrkor den 13 sistl. juli från predikstolen upplästa.

Överläggningen
Ock då ärendet nu till åtgärd skulle företagas anmälde sig å sökandens vägnar, enligt behörig fullmakt, Herr Generalmajoren, Commendeuren mm E Hederstjerna. Varförutom tillstädeskommo angränsaden jordägare; Johannes Johansson och Olof Månsson i Tävelsås Hofmansgård, Peter Gummesson, Jonas Svensson, Jacob Månsson, Nils Danielsson från Tävelsås Södregård ävensom Olof Carlsson från Stenslanda och bergnämndemannen Harald Persson i Trängsled sig infunno.
Av närvarande, vilka tillstyrkte i ifrågavarande lägenhets skatteläggning såsom legoförsågning, att lägenheten från äldre tider, då byalagets utmark varit oskiftad blivit av Stjernviks ägare anlagd å det ställe den nu finnes uppförd, men att vid sedermera ågånget storskifte den utmark varav sågen nu å ömse sidor omgivits tillfallit frälset Tävelsås Hofmansgård, vars ägare förbehöll sig en förut honom medgiven förmån att årligen å sågen få utan avgift skurna några kubbar. I avseende på vilket förbehåll Herr Generalmajoren och Commendeuren förmälte sig icke kunna lämna nu något bestämt yttrande utan att därom hava hört huvudmannen. Dock trodde Herr Generalmajoren och Commendeuren att vänlig överenskommelse i denna del skulle kunna träffas.

 Teknisk beskrivning av anläggningen
Qvarnhuset beläget 1/8 mil från Stjernvik i gott stånd; är 25 ¼ aln långt, 6 alnar brett och 6½ aln högt med en grovbladig sågklinga 2 ¼ alnar lång. Flodrännan innehåller 12 alnars längd och 3 alnars bredd vid bröstet av dammen, bredvid vilken på västra sidan är anlagda tvenne flodluckor men något smalare vid stöprännan, som är 3 ½ aln lång. Diametern av hjulet innehåller 1 aln och 20 tum.
Östra dammarmen är 68 alnar lång och 1 aln och 13 tum hög. Och den västra 68 ½ alnar lång och av lika höjd med den förra.

 Eventuella följdskador utmed vattendraget
Vattendraget har sitt ursprung från Tävelsåssjöns oskiftade vatten som å alla sidor omgives av enskilda ägor och uti en bäck eller liten å löper genom Stjärnviks, Tävelsås Hofmansgårds, Backegårds, Gatugårds och Södregårds ägor och fortfar sedermera genom utmarken till Stora Trängsled varest finnes en gammal skattelagd mjölqvarn tillhörig bergnämndemannen Harald Persson och utlöper vattnet slutligen i Limme (Lidhem?) sjö.
Förestående hemman har väl utmed vattendraget madängar belägna, men ägarna därav anmälde, vad även inhämtats, att någon skada av ifrågavarande vattendrag icke kunde tillskyndas nämnda ägare utan till äventyrs det vattnet efter Walborgsmässotid och före Michaelitid uppdämmes; i sammanhang varmed det jämväl upplystes att sågen under berörda tid utan vid inträffade ovanliga starka vattenflöden icke kan begagnas och i det fall enligt vad Herr Generalmajoren och Commendeuren sig utlät kunde mot lag någon uppdämning under ifrågaställda tid icke komma ifråga, vilket bemälte hemmansägare icke heller befarade.

 Skrivelse från mjölkvarnägaren Harald Persson
Harald Persson i Trängsled ingav skriftligt anförande av denna lydelse. "att såsom Stjernviks såg kommer att iakttagas och skatteläggas så anhåller jag ödmjukast att när sågen står och icke går att den skall varda en lucka öppen jämte grundstocken så stor så att min skattelagda qvarn icke må bliva förhindrad som ligger nedanför på det att Kungl Maj:t och Kronan må få sitt årliga räntebelopp. Således anhåller jag allra ödmjukast att få utslag över nu mitt påstående. Stora Trängsled den 1 augusti 1828 Harald Persson, Bergnämndeman I anledning av denna anmälan träffades mellan Herr Generalmajoren och Harald Persson en sådan överenskommelse att vid varje uppdämningstillfälle skulle efter ett dygn en lucka av 10 tum i kvadrat hållas öppen för Harald Perssons nedanför belägna qvarn.

Angränsande sågkvarnar
De närmast belägna sågkvarnarna uppgåvos vara Skjur i Tävelsås socken, 3/8 mil härifrån och tillhörande herr Generalmajoren och Commendeuren Hederstjerna, Thorsås och Sunnansjös qvarnar belägna, den förra ¾ dels mil, och den senare 1 mil härifrån, men något bestridande av sistnämnda sågägare i avseende på skatteläggningen av ifrågavarande såg anmäldes icke.

 Skrivelser från Tävelsås socken och grannar
Av Herr Generalmajoren och Commendeuren inlämnades följande skrivelser.
1. För Tävelsås socken som till största delen har god tillgång till skog men ¾ dels till1 ¼ dels mil till någon såg är Stjernviks såg alldeles oumbärlig och vad som är säkert är att så mycket som sågen kan skära så mycket kubbar och ännu fler framköras; vilket härmed intygas. Av Tävelsås sakristia den 27 juli 1828. N U Bergquist/ Pastor ( ) Å sockenmännens vägnar: Sven Jonasson i Limme, Harald Persson i Stora Trängsled, Jonas Aronsson i Stenslanda.
2. Tävelsås by med 8 ¾ mtl och Stenslanda by med 7 ¾ mtl anmäler sig till en tolft sågkubbars skärning för varje hemman. Således 16 ½ tolfter årligen.
Tävelsås sockenstuga den 27 jult 1828
N U Bergquist/ Pastor
Å byamännens vägnar: Sven Jonasson i Limme, Harald Persson i Stora Trängsled, Johan Aronsson i Stenslanda

Skrivelse från Stenslandas hemmansägare
Olof Carlsson i Stenslanda ingav följande skrift:
Med anledning av att Stjernvik såg kommer att iakttagas och skatteläggas så anhåller vi allra ödmjukast att få allra minst en tolft kubbar skurna per hemman om året.
Stenslanda Södregård 1 mtl    Johannes Nilsson, Anders Staffansson
Stenslanda Munkagård 1 mtl  Magnus Håkansson, Jonas Johansson
Stenslanda Lillegård 1 mtl       Johan Aronsson, Håkan Månsson
Stenslanda Norregård 1 mtl    Nils Persson, Olof Carlsson
Stenslanda Östregård 1 mtl    Olof Pärsson, Petter Sunesson
Stora Trängsled 1 mtl             Harald Persson
Lilla Trängsled ¼ mtl              Johan Magnusson
Målen ½ mtl                          Anders Magnusson
Limme 1 mtl                           Sven Jonasson, Magnus Andersson
Således anhåller vi samtliga hemmans åboar att får detta kubb-belopp årligen skuret, som är det allra minsta som kan begäras. Kan vi inte få detta kvantum årligen skuret så avsäger vi oss helt och hållet den sågen och skär våra kubbar var som helst och anhåller här över höglovlig domstols utslag.
Stenslanda den 1 augusti 1828

 Skrivelse från Tävelsås hemmansägare
Herr Generalmajoren och Commendeuren anmälde såglag till Stjernviks såg består av:
Tävelsås Lunnagård 1 mtl  20 tunnland 60 träd/tunnland
Tävelsås Bergagård 1 mtl  30               80
Tävelsås Rubbagård 1 mtl  35              80
Tävelsås Prästgård 1 mtl    25              80
Tävelsås Backegård 1 mtl  20              80
Tävelsås Gatugård 1 mtl    20               80
Tävelsås Södregård 1 mtl  20              80
Tävelsås Hofmansgård 1 mtl 20           80
Tävelsås Håkansgård 1 mtl 20             80
Limme 1 mtl                     20               60
Trängsled Storegård 1 mtl 30               80
Trängsled Lillegård ¼ mtl  10               60
Stenslanda by 4 ¼ mtl       60               50
Säteriet Stjärnvik 2 mtl      30               60
Tillhopa 17 ½ mtl            360 tunnland  25400 träd

 Beräkning av skogstillväxten
Å Stjernviks skog, som översågs funnos träd, vilka nedfälldes innehålla; en fur med 120 savringar, 18 tum i storändan och på en längd av åtta alnar 14 tum i lilländan. En annan varå räknades 141 savringar samt innehåller 16 tums diameter i storändan och på 9 alnars längd 10 tum i lilländan. En gran 15 alnar lång av 15 tums diameter i storändan och 9 i lilländan hade 90 savringar. Marken är någorlunda jämndäld och av växtlig beskaffenhet. Granen, som utgör omkring ¾-del, växer på den sidländade och furen, 1/3-delen, på den mera höglända marken. De större träden ansågs kunna lämna en tolft bräder och de mindre nio á tio bräder.

 Beräkning av sågens kapacitet
I följd av vad i berörda mått blivit anmärkt fann Synenämnden ett årligt försågningskvantum av 23½ tolfter träd, utan fara för skogarnas framgena bestånd från ovannämnda såglag kunna lämnas, vilket belopp i förhållande till trädens storlek då av de större träden kan erhållas 2:ne sågkubbar ökas; och kunde således 280 tolfter bräder årligen försågas, men emedan Stjernviks såg dels i avseende till vattenbristen vid starkare vintrar, dels i avseende till inträffande olägenhet av (bekostnad) vid ymnigare vattenflöde medelst kan hållas i gång sex veckor om året så kan nu årlig avverkning av och under dygnet försåga tre tolfter endast 208 tolfter, inberäknat Säteriets egna behov, som utgör av 8 tolfter med visshet påräknas.
I anledning av Stenslanda byamäns uti ovan intagna skrift anfört förklarade sökandens ombud att Stjernviks ägare icke kunde uti påstådda avseende lämna någon bestämd löftesförbindelse, eller att Stenslandas åboar framfört andra sågsökande skulle med försågning av deras virke bliva förhulpit, dock skulle en bättre ordning än hitintills ägt rum vid sågen iakttagas.

 Beslut om tillstyrkan
Häradssynrätten tog i behörigt övervägande var efter sålunda fulländades undersökning förekommit och fann för sin del skäligt tillstyrka ifrågavarande sågs bibehållande såsom för orten nyttig och nödvändig såganläggning varför skattelagda odalsågen icke kunna tillskyndas något men eller förfång påfölja härav.
Att ägaren av sågen nu fritt och obehindrat betjäna med söndersågandet av virke som dit framföres. Dock ankommer frågan på Kungl Befd:es ombepröva där sökanden har att detta protokoll och utlåtande förete samt hans slutliga åtgärd avvakta skolandes sökanden godtaga Synerättens rese- och traktamentekostnader till anförandet Femton RD 2 öre och till nämnden 17 Rd 14 öre.
År och dag som ovan
JA ...-grell
Anm. Vid avskriften har den gamla stavningen följts endast delvis. Eftersom domaren har använt långa meningar och många bisatser är texten bitvis svårläst. Underrubrikerna har tillförts./ HA

Tillbaka till index