Stora Trängsleds kvarn. Foto från länsstyrelsens hemsida

HISTORIK OM KVARNEN I STORA TRÄNGSLED

Historik över Stora Trängsleds kvarn

Stora Trängsleds kvarn på 1680-talet

Handelsmannen i Wexiö Wälb. Håkan Gummesson på sin svärfader Magni Hanes begäran besvärar sig över Sven Carlsson i Trängsled att han ifrån en gård i Stenslanda bortflött en qvarndamm benämnd Östregård vilken jord hörer omyndiga barn till, som Hane är förmyndare över. Ty inställde sig Sven och svarar det var gjort efter änkan hustru Elin Carlsdotters begäran emedan ock hon lika är rådande i dammen och gården för tiden besitter han (swärtänker) dessutom henne till äkta bekomma, förklarar sig ock intet mer däran först är allenast tvenne syllar dem han strax dit körde sedan han förmenar Hane misshagade blivit han av Rätten för vidare Hanes tilltal härutinna frikändes.

Avskrift från Kinnevald härads dombok i februari 1688, §89
Erik Nilsson köpte 1688 i gård i Stenslanda Södregård. Gården hade ingen kvarnrätt vid Trängsledån. Erik begär att få rättighet att bygga en kvarn parallellt med Sven Carlssons kvarn i Strora Trängsled. Denne nekade och häradsrätten avslog begäran.

Erik i Stenslanda besvärar sig däröver att han ingen qvarn haver till sin gård och begär få njuta halva strömmen med Sven Carlsson i Trängsled och sätta en qvarn tvärs emot hans. Men såsom Sven Carlsson åberopar sig på urminnes hävd och hela nämnden den bevittnar att tvenne qvarnar ej kunna stå uti bredd på det (runnet) alltså i kraft av det 34 Cap BB tilldömes Sven Carlsson vara ståndande utan något (inkast) av Erik i Stenslanda.

Komplettering av HA. Erik Nilsson hade samma år köpt Stenslanda Södregård av sin svåger Måns Nilsson i Munkagård och hans hustru Gunnel Månsdotter. Hennes fader var sal. Måns Jonsson se §64 feb 1688. Erik var gift med Karin Månsdotter. Hon var syster till Märit Månsdotter gift med rådmannen Måns Hane i Växjö. Systern Kerstin Månsdotter var gift med Anders Bengtsson i Hästbäck, Hovmantorp. (se §2 nov 1685). Även Johan Bosson är trolig säljare.

Stora Trängsled: mjölkvarn 1819.

Kungörelse om besiktningen
Och hade kungörelse härom den 8 dennes upplästs i Tävelsås, Kalvsviks, Jäts, Nöbbeleds och Östra Torsås kyrkor med antydan för av nämnde sökanden, om än närmaste grannar och qvarnägare att härvid infinna sig för deras rätts bevakande.

Angränsande markägare
Åtföjda av sökanden begav sig Synerätten till den ifrågavarande qvarnen, belägen 60 alnar nordväst från gården i ett från Tävelsås sjö mot Lidhems sjö flytande vatten, liten å alldeles lika bäck, samt nu uppbyggd med kölfva vid qvarnfallet. Och en längre sträcka där ovanför tillhör ägorna ömsesidigt bäcken, Stora Trängsled, därefter Lilla Trängsled samt slutligen Tävelsås Södregård.
Men 60 alnar nedanför qvarnen vidtaga Stenslanda Östregårds utägor och åtföljas ömsesidigt blott en mindre sträcka, består av uppmark, varefter sökandes madängar åter vidtaga och börjar sedermera ånyo Stenslanda Östregårds ägor.

Teknisk beskrivning
Vid den nuvarande qvarnen och fallet, eller grundstockens övre kant höjd ovan bottnen vid kolvarnas läge 1 1/3 aln, qvarnrännan 7 alnar lång, östra dammarmen 15 alnar och den västra 33 alnar lång samt dammen ungefär 1 aln hög vid bröstet.

Närbelägna kvarnar
Övriga vattenverk i samma ström är närmast upploppet Säteriet Stjernviks sågqvarn, 1/8, Stenslanda Lillegård och Södregårds skattelagda mjölkvarnar, 1/16 mtl, Lilla Trängsled 1/32 mtl ovanför qvarnen, samt nedanför Stenslanda Munkagårds husbehovsqvarn, 3/16 mtl,. Närmast skattelagda mjölqvarn är Stjärnvik ½ mil, Limme kölva ¼ mil, Östra Torsås 1 1/4 mil, Snappahemmet 11/4 mil i Väckelsång socken, Uråsa och xxxx, Torsås socken, Sunnansjö 15/8 mil, Skjur 11/4 mil samt Bro, Pene, Rösås och Lanne qvarnar inom Kalvsviks socken ligga nära 2 mil från Trängsled. (anm Namnen är otydliga)

Vattentillgång, kapacitet
Vattentillgången är så ringa, att qvarnen även på det bekvämaste fallet uppbyggd icke kan årligen gå mer än 2 månader samt då förmala en tunna om dygnet eller 60 tunnor spannmål varav husbehovet utgör 30 tunnor och andra hälften bestående av 8 tunnor råg, 12 tunnor korn och 10 tunnor havre skulle tillhöra grannar.

Begäran om förmalning
Å företedd skrift hade Magnus Svensson, Per Jonasson och Sven Petersson ägare till 3/8 mtl Stenslanda Östregård, Jon Haraldsson, ägare till ¼ uti Trängsled Lillegård, Johannes Petersson åbo b 3/8 mtl Gåvadstorp, Sven Yström och Sven Svensson ägare till ¼ mtl Tävelsås Håkansgård, Peter Persson, Sven Danielsson och Johan Petersson, ägare till ½ mtl Djura Nöbbeled Cronogård? samt Peter Jonsson, Samuel Danielsson och Magnus Nilsson ägare till 3/8 mtl ibm skriftligen förklarat sig vilja låta förmala sin säd vid ifrågavarande qvarn. Och anges deras årliga behov vida överstiga vad qvarnen kan uppfylla.

Klander
Klander mot inrättningen anmäldes icke, utan det närvarande Magnus Nilsson från Stenslanda Östregård yttrade sig påstående, att sökanden i händelse (av att ojämnt vattenflöde) besvärar hans ägor, han skulle äga rätt att antingen ovan eller nedanför den nu ifrågavarande inrättningen uppföra husbehovsqvarn. (Den som) satt sig i besittning av denna rättighet (att reglera vattenflödet); måtte förpliktas att ständigt, då Trängsleds qvarn ej gick, hålla öppen (en) flodlucka på dammen.
Men sökanden förmenade avseende härpå icke kunna fästas innan den förbemälda rättigheten blivit visad. Och var Magnus Johansson dessutom blott ägare till ¼ av hemmanet. Magnus Johansson anförde vidare att uppdämning även skulle kunna skada hans straka och även 200 famnar nedanför qvarnen belägna mader.

Utlåtande
Å vad Magnus Johansson anfört kan så mycket mindre något avseende fästas som han alldeles icke visat (att) Stenslanda Östregård äger rättighet till någon qvarn samt läget utan, att vattenuppdämning till men för nedanför belägna ägor är omöjlig.
Och annan eller större uppdämning dessutom icke erfordras för hjul än för kölfwa. Och som i övrigt intet klander blivit anmält mot den begärda förändringen; alltså finner Synerätten skäligt tillstånd bifalla till ansökan. Men vidare handläggning av nämnda tillkommer Kungl Befh:den i länet, hos vilken sökanden därför äger fullfölja sin talan.
Synerättens ledamöters resekostnader och traktamente utgöres för domhavanden 6 Rd 32 sk och för nämndemännen 13 Rd 42 sk att genast av sökanden utbetala.
Som ovan / På Synerättens vägnar J Apelgren
Anm. Vid avskriften har den gamla stavningen använts endast delvis. Texten är skriven med långa meningar och många bisatser, vilket gjort att den svårläst. Underrubriker har tillförts. /HA

Stora Trängsled: sågverk 1837.

Närbelägna sågverk med såglag.
Efter uppläsning av ansökningen upplystes på tillfrågan att de närmast belägna sågar voro:
Stjernviks skattelagda såg inom 1/4 mil,
Kolaryds såg 1/2 mil,
Sunnansjö såg 1/4 mil,
Jätsbergs såg, som då troligen ej är skattelagd, 1 mil därifrån.
Från ägarna av dess sågverk avkändes intet vidare än att den Översten Hederstjerna förklarade sig väl icke vilja motverka inläggandet i utövandet av olika yrken och handlingar, men hemställande likväl om ansökningen kan vinna bifall, då Stjernviks såg är så nära belägen och icke blott sökanden själv utan även Tävelsås, Limme och Stenslanda byar utgöra såglag till Stjernviks såg. De senare förbehöllo sig väl vid undersökningen å Stjernvik att få ett bestämt kvantum sågat, men det nu ej kunde utlovas, dock haver de och andra sedermera blivit därstädes betjänade, så långt det varit möjligt. Herr Översten visste dessutom ej ännu, vilka hemman sökanden ämnade till såglag anmäla. Ovanbemälte Johannes Nilsson, Johan Lustig och Peter Jonasson, ingåvo skrifter så lydande:

Ansökan från gårdar i Stenslanda
"Till Kinnevald Wällovl HäradsRätt i Trängsled Storegård.
Följande överenskommelse är träffad emellan oss hemmansägare uti Stenslanda by, att nämndemannen Harald Persson i Trängsled Storeg. skall för vår räkning anlägga en grovbladig sågmylla, på sitt ägande hemman emot lega, så att man kan få sina kubbar årligen (gröne) skurne så många som för vår räkning behöves, och som Stjernviks såg icke kan årligen förskära mer än 100 tolfter bräder för grannars behov, vilket icke sträcker sig vid Tävelsås skogelag behöver som Stjernvik såg (Pentekeller) tydligare visar att vi äro alldeles därifrån utslutna och någon annan såg har vi icke på vår ort att tillgå som är oss bekvämlig, ej heller har underskrivit; Således anhålla vi undertecknade om Vällovl Häradsrättens tillstånd, att såganläggningen måtte bifallas till framtida nytta för vår räkning begagnas.
Stenslanda den 13 maj 1837.
1 mtl Stenslanda Södregård:.... Johannes Nilsson, Karl Johansson, Anders Petersson.
3/4 mtl Stenslanda Munkagård:. Magnus Håkansson, Jonas Svensson, Jonas Johansson.
1 mtl Stenslanda Lillegård:...... Peter Håkansson, Peter Petersson, Peter Nilsson.
1 mtl Stenslanda Norregård:... Nils Persson, Håkan Svensson, Anders Johansson.
1 mtl Stenslanda Östregård:... Magnus Nilsson, Magnus Bengtsson, Peter Johansson, Jonas Jonsson
Vi samtliga hemmansägare som här våra namn underskrivit till såganläggningen anhålla att få 2 tolfter kubbar på vart helt hemman årligen. skurne till en sammanräknad summa (9½) tolft kubbar, dito som ovan. På en gång närvarande vittnen: Johan Samuelsson under Tävelsås Håkansg. Samuel Bengtsson på Lindholmen under Linneberg, Jäth socken.

Ansökan från gårdar i Djura Nöbbeled
"Till Kinnevalds Vällovl Häradsrätt!
Att såsom nämndeman Harald Persson uti Trängsled Storegård har ansökt att anlägga en grovbladig sågmylla emot lega till grannar betjäning så anhålla vi undertecknade hemmansägare uti Djura Nöbbele by av Jäth socken att få våra kubbar årligen skurna vid förevarande såganläggning till det belopp av kubbar som vart och ett hemmanstal utvisar. Djura Nöbbeled den 3 juni 1837.
¾ mtl Arnagård..Johannes Petersson..... 1 Tolft kubb årligen skuren
¾ mtl Arnagård..Peter Månsson............ 1 "
¾ mtl Arnagård..Sven Danielsson.......... 1 "
1 mtl Räfwagård..Peter Persson............ ½ Tolft kubb årligen skuren
1 mtl Räfwagård..Johan Lustig.............. ½ "
1 mtl Räfwagård..Samuel Danielsson..... ½ "
1 mtl Räfwagård..Anders Petersson...... 1 "
1 mtl Räfwagård..Jonas Petersson........ ½ "
½ mtl Backagård..Jonas Nilsson........... 1 Tolft kubb årligen skuren
½ mtl Backagård..Samuel Magnusson....1 "
½ mtl Backagård..Peter Nilsson.............1 "
1 mtl Sv Perssg..Magnus Andersson.......1 Tolft kubb årligen skuren
1 mtl Sv Perssg..Johannes Magnusson....1 "
1 mtl Sv Perssg..Peter Magnusson.........1 "
1 mtl Sv Perssg..Johan Jönsson..............1 "
¼ mtl Ringagård..Bengt Ingemarsson.....1 Tolft kubb skuren årligen
1/8 mtl Södergård.Anders Nilsson..........½ Tolft kubb skuren årligen
Dato som ovan av samtliga delägare.

Ansökan från gårdar i Ollaryd, Aplaryd och Rongeboda.
"Då nu Harald Persson i Trängsled Storegård sökt att anlägga en grovbladig sågmylla på sitt ägande hemman, så anhålla vi undertecknade att få våra kubbar årligen skurna vid denna såg efter våra hemmanstal till det belopp som undertecknade finnes, såsom vi icke äro under några andre sågar antecknade.
1 mtl Ollaryd... Johannes Andersson
1 mtl Ollaryd... Peter Jonasson
1 mtl Ollaryd... Sven Månsson.................. 2 Tolfter kubb tillsammans
¼ mtl Aplaryd... Jonas Petersson.............. ½ Tolft kubb skuren årligen
¼ mtl Rongeboda. Katarina Magnusdotter. ½ Tolft kubb skuren årligen

Synpunkter från Stjernviks såg
Efter uppläsning av dessa handlingar anmälde herr Översten Hederstjärna såsom besynnerligt att Stenslanda boarne vid undersökningen i Stjernviks såg för 9 år sedan blott anmälde sig till erhållande av 1 tolft kubbar årligen på varje helt hemman. Varemot de nu anmält sig för skärning av dubbelt så mycket, ävensom Herr Översten trodde sig känna att Djura Nöbbeled, har svag tillgång på skog, kunnande likväl Herr Översten icke förneka, att på Stjernviks såg de senare åren icke medhunnit förskära alla de kubbar, som blivit dit framförda; Och ovanbemälte trenne personer påyrkade den sökta såganläggningen och beklagade sig över, att de ej fått så mycket sågat vid Stjernvik, som de önskat, förmenade så väl de som Harald Persson, att Stenslanda by icke är beräknad såsom såglag till Stjärnvik, därom den nu av sökanden företedde undersökningen å Stjernviks såg den 1 augusti 1828 endast upplyste, att Stenslanda boarna då anhållit att få minst en tolft kubbar på varje hemman sågade vid Stjernviks såg, emedan de i annat fall ämnade såga där, varest de kunna bliva sålunda betjänade, samt att det tillstädesvarande ombudet för ägarna till Stjernviks såg förklarat sig icke kunna i berörda avseende lämna något bestämt löfte. Harald Persson förklarade sig icke vilja såga något för egen räkning, utan blott betjäna grannar.

Häradrättens syn och beskrivning av anläggningen
Häradssynrätten begav sig härefter åtföljd av sökanden ut att det ställe av den på vid pass sjuttio alnar nordväst från gården framflytande bäck, där sökanden ämnat uppbygga den ifrågavarande sågen.
Denna bäck kommer från Tävelsås sjö och flyter förbi Stjernviks å Tävelsås Hovmansgård belägna såg, till Lidhems sjö genom Tävelsås Södregård samt Trängsled Lille- och Storegårds ägor ovanföre samt sistnämnda hemmans och Stenslanda Östregårds ägor nedanför den tillämnade sågplanen.
Vid västra kanten av denna bäck och vid samma damm som qvarnen har sökanden ämnat uppbygga sågen med dammfäste å ömse sidor på egen grund, varande västra dammarmen 22 alnar samt den östra till qvarnen 27 alnar lång.
Flodrännans inmynning kommer att bliva 6 alnar bred och dess längd 14 3/4 aln samt stöprännan 3 3/4 aln, blivande fall något över 3 alnar högt. Väster om den sålunda utvisade platsen är en höjd, varest bliver god plan till sågbacke och plats för de kubbar, som till sågen framföres.
Med betraktande av den omständigheten, huruvida inrättandet av det nu sökta vattenverket till äventyrs skulle kunna tillskjuta ovanför liggande jordägares mark nå-gon skada genom vattenuppdämning, trodde väl nu närvarande ägare av Trängsled Lillegård sådant kunde inte inträffa, men sökanden tillkännagav sig icke vilja till så-gen begagna högre grundstock än som vid hållne undersökning den 31 augusti 1819 och den 17 augusti 1829 i och för skatteläggning av de bägge stenarna i qvarnen blivit honom medgivet, eller till 1 3/4 alns höjd över bottnen, och Häradssynrätten fann sålunda att någon till förfång ledande vattenuppdämning icke kan inträffa. I anseende till den ringa vattentillgången och då sökanden är nödsakad dela vattnet, för att kunna driva sin mjölqvarn anses sågen icke kunna hållas igång mera än 6 veckor på året eller förskära mer än 2 tolfter bräder på dygnet, som med beräkning, att 6 bräder i allmänhet erhålles av varje kubb gör 12 tolfter kubbar.

Beräkning av skogstillväxten inom såglagets område
Vid verkställd fällning av åtskilliga träd i Stenslanda och Djura Nöbbeled skog fanns en fur 14 tum i stora ändan och 10 tum i lilla ändan, 7 alnar lång med 75 savringar, en av 16 tum i storändan och 13 i lilländan, 7 alnar lång med 124 savringar, vilken växt på sidländ mark och var bättre mogen samt en tredje 18 tum i storändan, 10 tum i lilländan och 8 alnar lång, varå räknades 76 savringar, samt en annan 13 tum i storändan, 11 tum i lilländan, 7 aln lång med 145 savringar i sidländ mark. Ävensom nämndemannen Magnus Gummesson betraktat en fur av 10 tums diame-ter i storändan och 62 savringar; växande i allmänhet god jordmån samt utgörande vacker växtlig skog.
Och vid ovanberörda förhållande ansåg synerätten 12 tolfter kubbar till avverkning varav sågen endast kan beräknas med visshet kunna från angränsande skogar erhållas utan att skogens framgena bestånd därigenom undangräves.
Då något vidare nu icke var att anföra utan sökanden och Herr Översten Hederstjerna endast åberopade vad redan blivit anfört, överlade Häradssynrätten om följande avkunnande:

Utlåtande.
Herr Översten och Riddaren Hederstjerna har hemställt, huruvida inrättandet av en legosåg härstädes kunde tillåtas, då ägaren av Stjernviks nära belägna såg därigenom skulle förnärmas samt då sökanden själv för sitt hemman och Stenslanda by äro uti såglaget till Stjernviks såg. Detta hinder har, beträffande sökanden, blivit undanröjt genom hans förklarande, att ej vilja för egen räkning begagna sågen, och huruvida inrättandet av Stjernviks såg till legosåg för Stenslanda by såsom del av såglaget, är en omständighet, som för närvarande icke kunnat med visshet utredas. Däremot har det blivit uppgivit och medgivit, att vid Stjernviks såg icke kan hinna förskära alla de kubbar, som ditföras.
Inrättandet av den ifrågavarande såsom är utan tvivel för orten av verklig nytta och ägarna av Djura Nöbbeled, Aplaryd, Ollaryd och Rungeboda hava dessutom erbjudit ett större kvantum kubbar, än sökanden kan medhinna förskära; Varder häradssynrätten, som icke tror det kommer att tillskynda Stjernviks eller andra skattelagda sågar något men eller förfång, finner skäligt tillstyrka, det må sökanden, med iakttagande likväl av vad till förekommande av skadlig vattenuppdämning även blivit yttrat, å sitt ägande 1/2 mantal Trängsled Storegård uppbygga och inrätta en grovbladig sågqvarn till grannars betjänande emot tull eller laga;
Dock ankommer frågan på Konungens Befallningshavandes vidare beprövande, vars slutliga åtgärd sökanden således har att avvakta sedan han dit ingivit detta protokoll och utlåtande.
Skolande sökanden genast efter handlingarne bifogade räkning, gottgöra synekostnaderna med 17 Rdr 12 sk till ordföranden, 13 Rdr till nämnden och 5 Rdr 4 sk allt banco till Direktören Forssman.
Som ovan . På häradssynerättens vägnar.
(K A J) Gyllenkrok
Anm. Vid avskriften har den gamla stavningen använts endast delvis. Texten är skriven med långa meningar och många bisatser, vilket gjort att den svårläst. Underrubriker har tillförts. /HA