Hjortsberga, torpinventering i Hults rote

Klockare och skollärare i Tävelsås före 1900.

Indelning har gjorts i tre perioder.
Det första märkesåret är 1809 då en ny regeringsform fastställdes och folkundervisningens betydelse för landets utveckling flitigt debatterades i riksdagen. 1812 tillsatte riksdagen en uppfostringskommitté. Domkapitlet för Växjö stift utfärdade 1813 en instruktion för Kyrkobetjäningen där kraven på klockarens kunskaper anges. Se nedanstående avskrift av instruktionen.
Det andra märkesåret är 1842 då folkskolestadga antogs av riksdagen.

Biskoparna hade det högsta ansvaret för skolväsendet inom landets stift. I Växjö stift var Esaias Tegnér biskop 1824-1846. Han prioriterade religionen framför folkbildningen. Det byggdes många nya kyrkor i stiftet under hans biskopstid. Före folkskolestadgans tillkomst 1842 byggdes det jämförelsevis få skolbyggnader.
I Lunds stift, där folkskoleförespråkaren Vilhelm Faxe var biskop, ökande antalet skolbyggnader från 28 år 1836 till 433 år 1839. I Växjö stift var ökningen under denna tid endast från 14 till 21. Mätt i antal barn så var det i lundastiftet under dessa år en ökning från 2216 till 20295 inskrivna barn. I växjöstiftet var ökning från 772 till 1007 barn. Liknande förändring bör ha skett då det gäller skollärare. Titeln klockare användes nog inte i socknar med organiserad skolundervisning.
Om Tegnér inställning till folkundervisningen kan man läsa i "Svenska Folkskolans Historia, del II, sidan 226". "Varje annan kunskap än religionskunskap var icke blott umbärlig för den arbetande klassen utan även ofta mer skadlig än gagnande."

Om lönevillkor mm före 1842 se även Tillägget nedan.

Klockare före c:a 1809

Jon Nilsson (levde 1683-1760)
Han var klockare 1714, 1716 och 1719 när barn föddes. Hustrun var Maria Persdotter. Familjen bodde i Tävelsås Gatugård. I dödboken 1760 står att han var klockare och nämndeman.

Johan Grahn (levde 1691-1744)
Han var klockare 1733, 1736 och 1740 när barn föddes. Hustrun var Britta Persdotter. Han var klockare 1733 när de vigdes. Familjen bodde 1740 i Tävelsås Backegård. I dödboken 1744 står att han var klockare.

Jon Nilsson (levde 1726-1782)
Han var klockare 1750, 1755, 1758, 1761 och 1765 när barn föddes. Hustrun var Kerstin Nilsdotter. Familjen bodde i Tävelsås Bergagård. Troligen var han född på gården. I dödboken 1782 står att han var klockare.

Peter Carlsson (levde 1757-1826)
Han var organist och klockare 1787, 1789 och 1797 när barn föddes. Hustrun var Elin Pehrsdotter från Tävelsås Rubbagård. Han var organist och klockare när de vigdes 1786. Familjen bodde i Rinkaby Djursagård. Peter var son till nämndemannen Carl Magnus Flinck f 1723 i Lunden, Tävelsås.

Klockare (skollärare) från c:a 1809 till c:a 1842. Krav på kunskap.

Johannes Sjöstrand (levde 1787-1826)
Efternamnet Sjöstrand står redan i den husförhörslängd som börjar 1806. Han finns med i matrikeln för Växjö skola eller läroverk som inskriven 1798. Där står:
"Anno 1798 den 8 Mart. Johannes Petersson. Filius Organistae de paroecia Täfvelsås natus 1787 - in Cl Arithmet."
. Målet med utbildningen var nog en anpassning till de ökade krav som efter hand ställdes på klockaren för undervisningen av socknens barn. Hans avsikt bör ha varit att ta över organist- och klockaretjänsten i Tävelsås efter sin far.
I dödboken 1826 står att han var vikarierande organist. Han bodde i Rinkaby Djursagård, som var hans föräldrahem. Han dog av slag. Ogift. Fader var ovannämnde organisten och klockaren Peter Carlsson i samma gård.

Anders Blohm (levde 1807-1869)
Han var organist och klockare 1825-1837, organist och skollärare 1837-1842 samt enbart organist 1842-1869.
Han var född den 17/9 1807 i Rogberga. Föräldrar var Trosskusken Emanuel Ernstsson f 1779 och Lena Jonsdotter f 1773. De bodde intill Prästgården. Troligen utbildades han till organist och klockare i Jönköping.
Som 18-årig blev han anställd som organist i Tävelsås och tog då efternamnet Blohm. Som ogift bodde han först hos kyrkoväktare Samuel Brandt i Sockenstugan och senare i Stjärnvik.
År 1832 har han också blivit bonde och brukar Tävelsås Backegård. Han gifter sig 1833 med änkan Elin Johansdotter (1812-1837). Jordbruk bedrivs med hjälp av drängar och pigor. Efter Elins död gifter han 1838 om sig med Eva Carlsdotter (1818-1905). De får flera barn.
När Tävelsås Skolhuset 1840 var byggt lämnade han Backegård och jordbruket samt flyttar dit. Skolan var sponsrad av familjen Hederstierna på Stjärnvik. Sådan sponsning från adelsmän förekom i flera socknar.
År 1837 -1842 kallas han skollärare i Ny Smålands beskrivning av J Rosengren. När den nya skolstadgan trädde i kraft 1842 upphörde hans behörighet som skollärare. In i Skolhuset flyttade socknens nye, utbildade skollärare G M Bergstedt. Blohm får behålla tjänsten som organist. Han blir samtidigt bonde i Tävelsås Gatugård. Han var troligen organist till sin död 1869..

Skollärare från c:a 1842 till c:a 1900. Krav på utbildning

Sven Magnus Bergstedt (levde 1796-1847)
Skollärare 1842-1847
Bergstedt kom från en prästsläkt. Föräldrar var komministern i Hjälmseryd, Jonas Bergstedt 1753-1817 och Beata Catrina Carlström ca 1756 -1815. En bror till Jonas Bergstedts mor var prosten Johannes Bergstedt i Floda. Han hade en son, Eric Bergstedt, som var en hög statlig ämbetsman och 1809 adlats till af Bergstedt. År 1812 tillerkänts han statssekreterares namn, heder och värdighet. Det var samma rang som Carl Hederstierna på Stjärnvik tillerkänts 1809. Dessa förnäma anor fanns nog med i bedömningen då Bergstedt fick tjänsten som skollärare.
Enligt matrikel från Smålands Nation i Lund var Sven Magnus Bergstedt där inskriven som nr 1660. I matrikeln står att han var född i Vrigstad och son till nr 1086, som är Jonas Bergstedt. År 1823 hade han fört ett oanständigt leverna. Nationen hade då ålagt honom att inom 14 dagar likvidera sina skulder samt lämna staden. För att få återkomma skulle han förete hedrande betyg om uppförande. Tre sådan lämnades in och han blev åter medlem i Nationen. Han var student ännu 1835. Där står också att han blev skollärare i Tävelsås och dog 1847. Uppgifterna i matrikeln tyder på att Bergstedt varit en "överliggare" i Lund som inte lyckats klara studier till präst.
När Bergstedt anställdes var Nils Ulrik Bergquist kyrkoherde i Tävelsås. Han hade varit inskriven i Smålands Nation som nr 1522.

I Tävelsås kyrkoböcker finns ingen uppgift om från vilken socknen han flyttat in.
År 1843 gifte han sig i Tävelsås med 61-åriga änkan Ingrid Bengtsdotter. Hon bodde då också i Skolhuset. Hon hade barn i sitt tidigare äktenskap.

Carl Fröderberg (xxx-xxx) Vikarierande skollärare 1847-1849
Lärareelev. Han var anställd från Bergstedts död till det Waldegren tillträdde tjänsten.

Johan Waldegren (levde 1827-1914)
Skollärare 1849-ca 1885. Organist och kantor 1869-1885
Nekrolog Smålandsposten den 18/3 1914
"Dödsfall. Organisten och kantorn i Täfvelsås, f folkskolläraren Johan Waldegren afled i lördags, nära 87 år gammal.
Den aflidne var född i ett allmogehem inom den församling, hvarest han kom att utöfva en ovanligt lång lifsgärning. Han aflade vaccinatörsexamen i Stockholm 1845, folkskollärareexamen i Wexiö 1846, organist- och kyrkosångareexamen vid musikaliska akademin i Stockholm 1847 och examen för behörighet till sånglärarebefattning vid allmänna läroverket eller, som det då kallades, schoae-cantorsexamen äfven vid musikaliska akademin 1848. Under studietiden i Stockholm tjänstgjorde han som organist, och kantor vid Invalidkårens kyrka å Ulriksdal.
År 1849 tillträdde han ordinarie folkskolläraretjänsten i Täfvelsås, som han innehade till dess han vid uppnådd pensionsålder afgick. Organist- och kantorstjänsterna i Täfvelsås tillträdde han vid föregående innehafvares död 1869, och af dessa tjänster var han ännu vid sin död innehafvare, ehuru han de båda senaste åren till följd af hög ålder måst sköta genom vikarie. Waldegren var mycket musikaliskt begåfvad och anlitades också mycket som privat lärare i musik och sång.
Inom Täfvelsås församling kommer den gamle hedersmannen att bevaras i aktadt minne. Närmast sörjande äro två söner, hvilka båda valt faderns lefvnadskall och nu äro organister och folkskollärare, den äldre Henrik i Hemmesjö och den yngre Wilhelm i Furuby samt två gifta döttrar."

Johan Waldegren var född 1827 i Limme Södregård, Tävelsås. Föräldrar var bonden Petter Magnusson f 1788 och Maria Johansdotter f 1794. Han gifte sig 1855 i Tävelsås med Gustava Blohm f 1833. Hon var dotter till den tidigare klockaren och organisten Anders Blohm i Tävelsås.

Gustaf Adolf Åhsberg (levde 1861-1945)
Kantor och folkskollärare ca 1885-ca 1925
Han var född i Bäcksheda den 12/3 1861 och dog i Tävelsås den 28/3 1945. Han gifte sig 1883 med Helga Olivia Ahl f 4/7 1863 i Växjö. De fick flera barn.

Instruktion för klockare.

Utdrag ur "Instruktion för Kyrko-Betjäning i Wexiö Stift", klockarens åligganden. Fastställd av domkapitlet år 1813. Utdraget har hämtats från artikel av Martin Sjöstrand i Värendsbygder 1946. Texten har redigerats.
- Klockaren skall vara Gudfruktig, ha ett ärbart, stilla, nyktert och tuktigt leverne och obefläckadt namn och ryckte.
- Han skall kunna väl och obehindrat läsa Svensk och Latinsk stil, tryckt eller handskriven,
- Han skall ha säker grund till Ordens stavning,
- Han skall läsligen skriva och
- Han skall med färdighet räkna de fyra räknesätten (Quatuor Species) i hela tal.
- Han bör äga en fyllig, ren och böjlig röst, samt den insikt i tonkonsten, att han efter koralen, uti en given ton kan begynna och under bibehållande av tonens läge, med eller utan Orgel, sjunga alla Psalmer och Kyrko-Sånger.
- Den katekes, som till Allmänt bruk blivit antagen, bör Klockaren kunna utom Bok, på det han,
- så väl därutinnan, som uti de flera här uppräknade stycken må kunna undervisa dem av församlingens ungdom, vilka sådant åstunda.
- Klockare uti Land-Församlingar böra kunna öppna Åder, och Vaccinera, varmed de mot skälig vedergällning skola betjäna».

Efter att ha avlagt tro- och huldhetsed till konungen fick han börja sin tjänst. Han skulle ha hand om och ansvara för kyrkans inventarier, förvara dess nycklar, sköta om ringningen, vaka över att gravarna upplades på det rätta sättet, tända och släcka ljusen i kyrkan, vara tillstädes och medverka vid olika prästerliga förrättningar, sätta upp psalmnumren och leda sången, uppbära och redovisa kollekterna, bära upp kungörelserna till prästen, städa och vädra kyrkan och dess inventarier, biträda vid utdelningen av fattighjälp, rengöra nattvardskärlen.
Till klockartjänsten hörde även en viss brevbäringsskyldighet.

Kyrkoherdar i Tävelsås före 1888

Enligt Ny Smålandsbeskrivning har följande varit kyrkoherdar i Tävelsås före 1888.
Ericus Michaelis. Kh. i Myresjö 1602.
Johannes Hoffmannus 1620. Sedan kh. i Hofmantorp.
Nicolaus Boetii 1623-1656. Sedan kh. i Linneryd.
Andreas Almgren 1658-1668.
Jonas Dryander 1669-1674.
Johannes Silander 1674-1691.
Magnus Megalinus 1691-1692. Sedan kh. i Elmeboda.
Andreas Rubenius 1692-1695.
Andreas Osaengius 1695-1699. Sedan kh. i Jerstorp.
Johannes Klintinus 1699-1703. Sedan kh. i Björkö.
Andreas Nicolai Klintinus 1704-1712. Sedan kh. i Långasjö.
Sven Pihlgren 1712-1721. Sedan kh. i Toftervd.
Sven Granbäck 1721-1731. Sedan kh. i Odensjö.
Jacob Hamn 1731-1741. Sedan kh. i Dädesjö.
Johannes Collin 1741-1749. Sedan kh. i Ryssby.
Zacharias Duse 1749-1753. Sedan kh. i Tolg.
Johan Lundahl 1753-1769. Sedan kh. i Väckelsång.
David M. Virgander 1770-1780.
Johan Casparsson 1781-1801. Sedan kh. i Berg
År 1802 skildes Tävelsås pastorat från sysslomanstjänsten vid domkyrkan.
Carl Meurling 1802-1823. Sedan kh. i Slätthög.
Nils Ulric Bergqvist 1824-1851. Sedan kh. i Wrigstad.
Noach Wieslander 1851-1872.
Otto Fredrik Heldt 1873-1888.

Anm: Tävelsåsborna tycks inte ha tagit väl hand om sina präster eftersom flertalet kyrkoherdar valt att flytta till andra socknar.

Tillägg

Skolförhållandena i Hjortsberga och Kvenneberga under 1830-talet.
Ur artikel om Kvennebergas hävder av folkskollärare Elias Friberg i Värendsbygder 1956
Frågan om införandet av en skolinrättning i Hjortsberga och Kvenneberga fördes första gången på tal redan vid en visitation av biskop Esaias Tegnér den 23 aug. 1828 - men frågan förblev vilande ända till år 1841, då kyrkoherde Ling upptog skolfrågan, vilken dryftades vid en stämma, och där man med skolmästare Lindblad ingick en överenskommelse, att "om Lindblad kunde värva 16 betalande barn á 8 skilling riksgäld för varje samt att han dessutom undervisade 4 st. fattiga barn gratis hela tiden, så skulle han bli antagen. Detta gick Lindblad med på - och så började undervisningen, vilken enligt pastors mening slog väl ut."

Men då pastor senare vädjade till församlingen om disponibla medel till inköp av s. k. "folkskoletabeller", "ville dock församlingen ej sig betunga med en sådan utgift." Den 17 okt. 1841 ansåg sig församlingen inte ha råd att ha Lindblad kvar som skolmästare längre eller att förnya hans val, trots att man vid en stämma intygade, att han hade både fallenhet och nit för barnuppfostringen. Detta resulterade i att Lindblad i nov. samma år flyttade från orten, sedan han tilldelats 16 skilling ur fattigkassan som ersättning för ett barn, vars föräldrar ej velat betala.
Anm. Folkskoletabeller var troligen planscher med alfabetet.

Källor:
Kyrkoböcker från Tävelsås, Rogberga och Hjälmseryd.
Värendsbygder 1946. Artikel om klockare.
Växjö kyrkogårdsförvaltnings arkiv om biskopsvisitationer i Tävelsås.
Tävelsås Hembygdsbok 2 om skolan.
Ny Smålands beskrivning av Josef Rosengren
Smålands Nation i Lund, matrikel - internet.
Svenska Folkskolans historia del II 1809-1860.
Smålandsposten 1914. Nekrolog.
För mer detaljerad upplysning om tiden före 1862 kan protokollen från Tävelsås sockenstämmor användas. De finns i landsarkivet i Vadstena.

Tillbaka till index