Vägar och brostenar

Grusning av häradsvägar
Lennart Svensson berättar att Backegårds (Tävelsås 4:6) vägsträcka för grusning av häradsvägen var i Rinkaby. Varje gård hade en bestämd vägsträcka. Där skulle finnas brostenar, som markerade ansvarsområdena. Besiktning förekom.
Troligen upphörde underhållsplikten när 1934 års väglag trädde i kraft.

Gammal brosten som hembygdsföreningen återuppsatt vid Stjärnvik

Snöplogning på häradsvägar
Lennart Svensson berättar att gårdarna utmed vägarna ansvarade för snöröjningen på vissa förutbestämda vägsträckor. De tre vägsträckor som Stjärnvik, Gatugårdarna och Backegårdarna snöröjde var på Växjövägen mellan Isakssons gård och kyrkan, på Ingelstadsvägen mellan Växjövägen och gården Vasen samt på Osabyvägen mellan Växjövägen och gården Hedershem.
Ansvaret som arbetsledare eller plogfogde cirkulerade mellan gårdarna. Lennart hade varit plogfogde 1942-43. Det var den vintern mycken yrsnö och han hade debiterat 80 timmar för sitt arbete. Plogningen var där det var öppen mark. I skogarna plogades inte. Där det fanns stenmurar fick arbetet ofta göras för hand med snöskyffel. Arrendatorn på Stjärnvik ställde upp med hästar för att dra snöplogen. Ofta drogs plogen av fyra hästar. Plogen var gjord av plankor.
Snöploglag inrättades med stöd av väglagen. En ny väglag trädde i kraft 1944. Då upphörde troligen skyldigheten för bönderna att snöploga allmänna vägar.


Vid ladugårdsväggen står en snöplog som drogs av två hästar. Foto 1931 i Stenslanda Munkagård.

Gångväg förbi Wiken
Lennart Svensson berättar att skolbarnen från Osabyhållet förr använde en gångväg med sträckningen: Stjärnvik - Wiken - spång över kanalen - Osabyvägen.

Bro- och vägdelning 1691 för Kinnevalds härad.
Vid vårtinget 1691 §30 upplästes ett förslag bro- och vägdelning för häradet. Tinget befann att det var mycket väl uppsatt och jämkat. Fördelningen fastställdes. Allmogen förmanades att efterfölja delningen samt se till att alla broar och vägar under våren blev iordningställda.

Brofogde kontrollerade vägarna och att inga oringade svin fanns i ollonskog
I domboken för Kinnevalds härad oktober 1715 §43 kan man läsa att Daniel Jonsson i Stenslanda var brofogde för socknen. Hans uppgift var att kontrollera att vägarna underhölls samt att inga oringade svin fanns i ollonskog.
Vid tinget anklagade han bönderna i Rinkaby för att de hade 47 oringade svin, bönderna i Tävelsås hade 58 oringade svin och bönderna i Stenslanda hade 18 oringade svin. Av dessa skulle brofogen erhålla vart fjärde svin.
Bönderna förnekade att det var så många och rätten reducerade det pliktskyldiga antalet till 32, 40 och 12. Av dessa tilldömdes brofogden 21 svin.
Nämndemannen Jonas Arnesson skulle tillse att svinen överlämnades och att de var av normalstorlek. För dessa svin skulle sedan brofogden betala ollongälden. Vem som mottog gälden framgår inte av protokollet.
Ny brofogde efter Daniel Jonsson blev Jöns Nilsson i Tävelsås.
Enligt §50 vid samma ting gjorde brofogden Per Nilsson i Jätsberg en liknande anmälan för Jät socken.
Enligt §111 november 1719 gjorde brofogen Per Månsson i Ekamåla en liknande anmälan för Kalvsvik. Totala antalet i Kalvsvik var 159 oringade svin och av dessa skulle brofogden "njuta" vart fjärde svin.


Tillbaka till index