Norra källa, blev Gustavsbergs hälsobrunn, blev Surbrunnen i Växjö.
Surbrunnen, Gamla Norrvägen 242, Växjö,Brunnen med den rika vattentillgången låg cirka 10 m till vänster om bostadshuset. På bilden syns också badhuset. Bostadshuset är troligen från tidigt 1800-tal.
Fotot är från början av 1930-talet och visar ägarens hustru och barn.
Lantmäterikarta som visar markanvändningen 1950. Brunnstecknet visar läget för
brunnen, som är utan överbyggnad. Man ser också det gamla bostadshus samt badhuset.
Lantmäterikarta som visar markanvändningen 2002. En ny villa har byggts över brunnen.
De gamla husen finns kvar.
Badhuset från 1925 som nu är gårdsbyggnad. Brunnen låg
vid södra gaveln på bostadshuset som syns bakom badhuset. Bergklyftorna visar det gamla
gränshörnet. Foto 2000.
Utsnitt från karta över Norra Förstaden i Växjö. Daterad 1928. Gustafsbergs
bostadshus och badhus finns bevarade. De iögonfallande bergklyftorna, som var gränshörn
finns också kvar strax inanför tomtgränsen. Där namnet Stenholmen står ligger förskolan
med samma namn. GC-vägen var då väg och ligger där siffran 2 står.
En folklig hälsobrunn som blev badinrättning.
Från Norra källa till Gustavsberg.Norra källa kallades under 1800-talets början en källa som låg strax öster om landsvägen mot Sandsbro och drygt 2 km från Stortorget. Den omnämns i skrift första gången 1825 då provincialläkare Ekman skriver i Wexiö-Bladet att vattnet är uselt. Ekman var också brunnsintendent vid Evedal. Man får intrycket att syftet med artikeln var att nedvärdera Norra Källa i förhållande till Evedal.
Hälsobrunn - Brunns-Sällskapet
1827-1833 fanns det en grupp människor som kallade sig Brunns-Sällskapet och som
utnyttjade Norra Källa. De skänkte pengar till stadens fattiga. Beloppen var blygsamma
och uppgick under ett år i pengar räknat till ungefär vad fem middagar kostade i Evedal.
1840 finner man i Wexiö-Bladet en liten annons om att brunns- drickning började vid Norra
Källa i mitten av juni månad. Detta kunde enligt annonsen kombineras med kalla, varma
och gyttjebad på Ulriksbergs badinrättning.
Omkring 1843 köpte skräddaremästare Gustaf Hultqvist ett område som kallas Landsvägs- och Haga-lyckorna av framlidne garvaren Sven Björklunds arvingar för 1000 rdr rgd. Troligen byggs nu bostadshus och ladugård samt kanske någon enkel anläggning för källa. Bostadshuset placeras vid landsvägen och cirka 10 m från källan. Familjen flyttar dit 1844 och namnet Gustafsberg skrivs in i kyrkoböckerna. En liten annons om Gustafsbergs hälsobrunn förs in i Wexiö-Bladet årligen. Våren 1852 finner man den första annonsen med ägaruppgift, den är undertecknad av G L Hultqvist.
Badinrättning
År 1852 flyttar kaptenen Fredrik Schreiber till Gustafsberg. Troligen var det han som lät
bygga badhuset. Han annonserade om varma mineralbad den 6 augusti 1852. Kanske uppkom
ekonomiska problem eftersom Hultqvist står som säljare när fd soldaten Sven Lindsten
1857 övertar Gustafsberg för 3000 rdr rgd. I annons påtalar Lindsten att det finns ett
nybyggt badhus med särskilda rum för Damer och Herrar samt att där serveras varma och
kalla mineralbad, gyttjebad, salta bad samt andra bad.
Källan lämplig för mälta och bryggeri
Troligen var brunnsverksamheten inte lönsam. Lindsten annonserar den 26 augusti 1865 ut
Gustafsberg till försäljning med följande annons i Wexiö-Bladet: "Lägenheten Gustafsberg
eller sk Norra källan till salu. Innehåller öppen jord 4 tnl och föder 3 kor. Boningshus
5 rum och kök.. Å lägenheten finns en överbyggd hälsokälla och ett nyligen uppfört badhus
med 3:ne badrum och 2 toilettrum uti, som ger en icke obetydlig inkomst. Som
vattentillgången i torra år aldrig tynar och stället ligger invid stora landsvägen
till Tjureda och Calmar stad så kan med fördel anläggas mälta och bryggeri". Någon
försäljning blev det inte detta år.
Ny ägare till Gustafsberg blev 1879 arbetskarlen Jonas Nilsson. Han annonserade 1880 om
att "Vid Gustafsberg eller sk Norra Källa öppnades för brunns- och badinrättning den 23
juni och erhålles varma-, gyttje- och saltbad.
Brunnsdrickningen upphör. Badverksamheten får annan inriktning.
Enligt tidningsnotis i Smålandsposten 1887 hade nu brunns- drickningen uppfört.
Badverksamheten får under 1900-talet en annan inriktning genom att varma bad erbjöds
personer som inte hade badrum i sina bostäder. Namnet har nu blivit Surbrunnen. Här
kunde norrborna under trivsamma former bada och duscha. Ny byggnad för detta ändamål
togs i bruk 1925.
Badverksamheten upphör. Källan överbyggd
Badrum började allt mer inredas i bostäderna. Surbrunnen badinrättning behövdes därför
inte längre. Verksamheten upphörde i mitten av 1930-talet. När området planlades för
villabebyggelse för några år sedan kom källan på kvartersmark. En villa med gatuadressen
Gamla Norrvägen 244 är byggd över källa. Kvar finns dock fortfarande badhuset från 1925,
men nu med annan användning.