Östrabo
Biskopsgården Östrabo.
Beskriver främst trädgårdens och jordbrukets utveckling sedan c:a år 1800.
Offerkällor
S:t Sigfrids källa.
På kartor från 1800-talet kan man se hur lantmätaren markerat källan. Exempelvis kan man
se hur lantmätare Lindwall 1838 symboliserade källan på ett unikt sätt ett par år innan
biskop Tegnér i dikten Kronbruden placerade en majstång i dess närhet.
Kartor, foton, tidningsklipp och historisk tillbakablick.
Solbergskällan.
Försök har gjorts att återfinna den gamla offerkällan, som finns beskriven i
inventering, införd i Hyltén Cavallius-föreningens årsbok 1922. Kartor, foton,
tidningsklipp.
Hälsokällor
Evedal hälsokälla.
Källan registrerades som hälsobrunn i början av 1700-talet och är Smålands äldsta
hälsobrunn. Namnet var först Fällorna men ändrades till det mer välklingande namnet Evedal
under 1790-talet. Kartor, foton, historisk tillbakablick.
Norra källa.
Källan var troligen aldrig registrerad som hälsobrunn. Namnet var först Norra källa
men ändrades under 1840-talet till Gustafsberg. Senare blev där badinrättning.
Namnet Surbrunnen är troligen från 1900-talet. Badhuset finns kvar men brukas för
annat ändamål. Kartor, foton, tidningsklipp.
Gränskällor
Fylleryds källa.
Fylleryds källa var gränsmärke mellan Norrvidinge och Konga häraden fram till
1700-talet. Finns på karta från 1663 och senare. Håller på att växa igen.
Kartor och foton.
Lunnakälla.
Lunnakälla var gränsmärke mellan Hemmesjö och Växjö socknar. Finns på kartor från
1806 och senare. Källan är mycket söndertrampad av betsdjur och håller på att växa
igen. Kartor och foton.
Tillgången till bra vatten för böndernas djurhållning har varit viktig i alla tider.
I den s k Koskullska byordning från år 1745 finns följande bestämmelse om brunnar
och källor:
"§ 32. Alla Byar böra med watn wäl försedde wara, och skola til then ändan alla
Brunnar, Källor eller andra samfälte wattuställen för kreaturen, ständigt hållas
wid makt, och när nödigt är, at the böra rensas eller upgrafwas, får ingen sig
therifrån undandraga wid 8 öre Silfwermynts plikt, giör thet någon, hafwe Åldermannen
och Byemännen makt, at låta för then motwillige leja arbetare, samt sedan Arbets
lönen jemte böterne af honom uttaga."
Tillbaka till startsidan