Gåvastorp 1705

Utsnitt från Geometrisk karta från 1705. I texten finns uppgift om avståndet till köpstaden Carlshamn vilket betonar vikten av staden som exporthamn.

Utsnitt från kartan 1705 som visar området med gårdsbebyggelsen. Enligt rannsakning 1698 fanns då på Gåvadstorp 2 små sätesstugor med framkamrar, 2 gäststugor, 2 bodar, 1 badstuga, 2 lador, 2 fähus, 2 fårhus och 1 stall. Det bör vara de hus som finns på kartan.

Del texten på kartan från 1705. Avsnittet om markförhållandena.

Om Gåvastorp i lantmäterihandling från 1705
(Anm. Texten är svårläst. Punkterna 1-10 är från tabell. Arealuppgifter mm har utelämnats. Vid avskriften av beskrivningen har i huvudsak använts nyare stavning)
1. Utvisar Gåfwestatorp Krono ¾ (mtl), vilket är till hus såväl som ladugården med gärdesgårdarna besett.......
2. Visar Åkern vilken årligen brukas med vårsäde, och består av täml. god mulljord, dock röd och lös jord till utsäde. .......
3. Visar Öhrig och gårdjord till .......
4. Visar Bergsuur och Tungiord; nu upgjord till....
5. Antyder ny upptagen åker. Gårdjord...........
6. Betecknar ängen vilken medelst åboens flitighet är väl röjd och rensad, och består av medelmåttig god hårdvall till hö uti medelgod årsgång........
7. Visar ny intagen och uppodlat äng av sidländ madmark täml. god, och kan bliva. Födes 30 st Nöht, 20 Fåhr, 2 Hästar.........
8. Antyder humblegård till 2 á 3 ttl, som årligen kan vara god till.........
9. Visar en kålgård varuti äro några sängar.........
10. Betecknar Utmarken vilken är infredad och består av en hage, varandes alldeles nedhuggen och uppröjd till bete, och han föda om sommaren 16 st kor och när torrår infaller mindre, fält som kan består av högländ och hård jordmån.........

Hemmanet anbelangar så är det medelst åboens flitighet väl hanterat och försigkommet, och kan intet utvidgas eller förbättras längre förmedelst det är intill gränsande ägor, vilka varit intill stötta runt omkring gårdens ägor och gärden.
Kulturen är till halvparten tämligen lättbrukat, den andra delen något tung medelst bergsuur och stenig jord; givandes den goda åkerjorden i god årsgång högst 4:de kornet. Den övriga och bergsuura i medelmåttig god 2 ½ och när missväxt är infallen, ringare. Utfång eller utställen finns icke.
Skog finns till gärdesstavar och vedbrand samt lövfång, timmerskog och gran till husbehov.
Fälleskog finns nu icke av något värde, alldenstund den är nedhuggen och uppröjd, dock med tiden kan bliva till ½ tunna ????? ,
Ingen bok- eller lindskog men näver finns till husbehov.
Vardandes intet tillfälle uti utmarken att uppgöra någon åker eller äng.
Hage finns som ovan är.
Torra mossar inga varmedelst någon nytt nytta göras kan.
Ström finns ingen varuti kvarn eller sågmölla kan uppsättas.
Intet fiskevatten.
Hemmanets ägor är med gärdesgård infredade och ligger hemmanet ifrån nästa köpstad, som är Carlshamn 7 mil och ifrån stora landsvägen och nästa gästgivaregård 2 mil.
Torp finns inga som härunder ligger ej heller kan uppodlas.
Varandes inga här under flera sorters villkor eller lägenheter.
Lantmätare Hamnell

----------------------- Komplettering: Hänvisning till Carlshamn som köpstad bör betyda en uppföljning av stormaktstidens regionalpolitik. Målet var att utveckla Karlshamn till en bra köpstad med bra hamn för bland annat export av järn- och trävaror från södra Småland.

Liknande hänvisning finns på:
Geometriska karta 1710 över frälsehemmanet Förnan i Urshult. Där står att närmaste köpstad är Carlshamn 4 mil därifrån. Till nästa gästgivaregård och stora landsvägen är det 1 ¼ mil.

Geometrisk karta över Uvanäs i Väckelsång ritad 1708. På den står att det är 4 ¾ mil till Carlshamn och ¼ till närmaste gästgivaregård.

Geometrisk karta över Tofta 1-4 i Tofta socken ritad 1705. På den står att det är 7 mil till Carlshamn och 1 mil till stora landsvägen och nästa gästgivaregård. Där står också att det genom byn går en byväg från Växjö och Telestad ut åt Kinnevalds härad.

Karlshamn som exporthamn för produkter från södra Småland.
Produkter från södra Småland skulle kunna exporteras från hamn i Karlshamn. Därför anges Karlshamn som köpstad på lantmäterikartor enligt ovan.
Karl X Gustaf var kung under stormaktstiden. Sverige skulle då anpassas till att bli en stormakt. Jämförelse kan göras med dagens anpassning till EU. Ett av statens mål var då att den utrikes handeln skulle koncentreras till några orter för att gynna exportnäringarna. Orterna var Malmö, Hälsingborg, Landskrona, Kristianstad och Bodekull, som senare omdöptes till Karlshamn. För att studera Bodekull förutsättningar som stapelstad uppdrog kungen 1658 åt riksrådet, friherre Christer Bonde att utreda förutsättningarna.

Av utredningen framgår att Allbo, Sunnerbo, Konga och Kinnevalds härader räknades in i Karlshamns upptagningsområde samt att ekvirke och järnprodukter var bra handelsvaror.

Ur Karlshamns historia av Rosenberg del 1 sidan 17. Delen om riksrådet Christer Bondes utredning.
"Genom gränstullens avskaffande och allmogens fart över gränsen, som tillförne blev förbjuden, kan nu på åtskilliga sätt beneficeras och dit (till Bodekull) lockas igenom goda vägars rödjande, elfvens rensande, att man på några mil uppföre skall förmodeligen kunna flotta utföre allehanda träverke."

"Så är en stor nytta och kultur för den delen af Småland, som derintill gränsar derigenom att finna, hvilken icke allenast öfverflödar med skönt ekverke, som 3 och 4 mil derifrån i stor myckenhet växer, hvilket till Skepps-timmrage kunde brukas, och härtill hafver varit alldeles onyttigt, utan der äro i sjöarna i Småland, och helst vid det district, som dertill gränsar skön Sjömalm hvarutaf borgmästaren Arnoldh de Rees allaredan, så med Masugnar som Hamrar och Styckgjuterier hafver gjort sköna profver, och brukar de verken ännu med stor fördel.
Bönder hafver han ock lärt att bränna kol, hvilket är en stor avantage för en Bergsman att han får köpa kol och behöfver dem icke sjelf bränna låta.
Komma nu goda kapitalister till Bokull, så är intet tvifvel att ju så många skola finnas, som efter hans exempel skola söka sådane verk att upptaga och bruka, hvarigenom penningar kunna dragas in i landet och de stora skogarna på de orter till någon nytta användas" -- --- -

Fyra mil ifrån Bokull är ock en stor sjö i Småland belägen, Åsnen benämnd, som på den ena sidan sträcker sig 3 och på den andra 5 mil in i landet, och gränsar till 4 härader: Allbo, Sunnerbo, Konga och Kinnevalds härad, hvilkas innebyggare alla sina varor sjöledes på ofvantalte 4 mil när Bokull bringa kunna, och dem sedan dit förskaffa.
Det andra, som gör denna ort recommendabel att göra en stad, så är den öfvermåttan sköra och nästan incomparabla hamn, som der belägen är.

Bonde ger härefter en mycket omständlig beskrivning av hamnen och dess skyddade läge, illustrerad av en kartskiss. På Boön borde ett skeppsbyggeri kunna anläggas. Hans slutomdöme är, att ingen lämpligare hamn kunde önskas så väl för örlogsflottan som för handelsfartyg. Att befästa hamnen erbjöd svårigheter, som dock kunde övervinnas. Försvarsverk kunde uppföras på Boön, Ortholmen och Frisholmen till inloppets skydd. Från landsidan vore den bergiga terrängen, åtminstone ställvis, ett tillräckligt skydd.

Gåvastorp 1761 och 1789.

Karta ritad 1761 för reglering av gränsen mellan Stenslanda och Gåvastorp.
Gränsmärken:
Låttehall. Nr I är en stor och jordfast häll, uti vilken fyra sockenmärken stöta tillsammans, nämligen Tävelsås, Tofta, Kalvsvik och Jät. Varifrån rågången emellan Tofta och Stenslanda byar går uti nordnordost efter Linea recta till
Gåstakjälla. Nr II, som är belägen sydsydost från Gåfvestatorp E. (Anm. Bebyggelsen i Gåvastorp är på den tillhörande kartan markerad med bokstaven E). Ifrån Gåstakjälla går rågången i norr Linea recta till
Kobron. Nr III, som är en flat sten av 1 alns diameter, liggande uppå några andra stenar uti det så kallade Kobrokjärret, över vilken stenväg tillförne varit belägen emellan Tofta och Tävelsås, men nu sedemera blivit förlagd därifrån.

Sammanställning av kartor från 1761 och 1789. Socknarna Tofta och Tävelsås slogs samman 1785 och kyrkan i Tofta revs. Troligen förlängdes den lilla vägen, kallad Stenslanda gata, till Gåvastorp och blev kyrkväg för Gåvastorp.

Sammanställning av kartor från 1946 och 1789 som visar gränsen mellan Gåvastorp och Stenslanda. Vid rågångsbestämningen 1789 överfördes åker Steninge Lycka från Gåvastorp till Stenslanda. Den blev inom något år åker till det nybildade torpet Stenholmen.

GÅVADSTORP (Tävelsås socken).
Beskrivning i boken Kronobergs Läns Herrgårdar, tryckt 1929.

Gåvadstorp är ett gammalt frälsehemman och har säkert fått sitt namn (kanske också varit bebott) av frälsemannen Gudvast Bosson, död 1336 eller 1337, vilken ägde en mängd gårdar i Tävelsås m. fl. socknar. Gåvadstorp skrevs 1403 "Gudvastatorp", och än i dag heter gården i folkmun "Gåstatorp".
I slutet av 1400-talet kom Gåvadstorp i Arvid Trolles på Bergkvarn ägo och tillhörde dennes släkt till omkring 1620. Det reducerades 1681 och blev lönehemman åt jägmästaren i länet. År 1807 skatteköptes gården.
Enligt rannsakning 1698 funnos då på Gåvadstorp följande hus: 2 små sätesstugor med framkamrar, 2 gäststugor, 2 bodar, 1 badstuga, 2 lador, 2 fähus, 2 fårhus och 1 stall. Åkern var blott något över 8 tld. År 1858 var åkern 20 tld , 1926 30 tld.
Nuvarande huvudbyggnaden är (liksom flyglarna) upprörd 1857.

Ägare:
Frälsemannen Gudvast Bosson, död 1336 eller 1337?
Frälsemannen Håkan Törnesson, död före 1403.
1403 7/5 . Riddaren Erland Knutsson på Vederslöv.
Häradshövd. Gregers Svensson i Högnalöv o. h. svåger N. N. (m. fl.?).
Före 1490-talet Riddaren Arvid Trolle, död 1505.
1505 (?) Riddaren Erik Trolle, död 1529 (son t. föreg.).
1529 (?) Riddaren Ture Trolle. död 1555 (föreg:s broder).
1555 Fru Malin Trolle, f. Gyllenstierna (föreg:s änka).
Omkr. 1584 (?) Fru Anna de Mornay, f. 'I'rolle, död 1617 (dotter t. föreg.).
Omkr. 1617 (?) Riksrådet frih. Lars Sparre, 1637.
Kammarherren frih. Johan Gyllenstierna, f 1646, död 1658.
Riksrådet. frih. Jöran Fleming, död 1667 (måg t. föreg.).
Omkr. 1673: Riksrådet frih. Gustav Soop, död 1675.
1681 Kronan.
1807 8/7 Hovrättskommissarie Lars Hansson Branting.
1808 11/3 Kronolänsman Nils Nilsson Branting (fosterson t. föreg.).
1839 28/10 Landshövding greve Knut Axel Posse.
1856 20/10 Häradsskrivare Karl Gustav Ericsson.
1889 1/2 Nämndeman Karl Gustav Johansson.
1924 5/9 Grosshandl. Karl Joabson.
Till Register