![]() Åhus. Låg förr under Östregård. Kartor mm.
Ur Palmgrens berättelse i Stenslandaboken sidan 53-55. Anna Katrina Nilsdotter, eller "Katrina till Renens", är den av mina fem fastrar som jag minns bäst och henne hade jag mest att göra med. Jag skickades nämligen ibland upp till hennes stuga med häst och körtyg för att harva hennes små åkerlappar och köra ut gödsel på dessa. Då blev jag förstås fägnad och mycket vänligt omhuldad av faster. Hon hade nog sett bättre dagar en gång, men vid 60 års ålder bodde hon i en liten backstuga, Åhus vid Lilla Trängsled. Jorden som faster arrenderade tillhörde Östregården. Faster Katrina var mycket fattig och erhöll troligen något understöd av socknen. Men hon arbetade och strävade otroligt mycket för att uppehålla sig och barnen och sin sjuklige man. Mannen hette Jon Jaensson, men kallades Jon Buske. Denne hade någon slags sjukdom som i många år band honom vid sängen. Jag såg honom aldrig annat än liggande, men folket höll före att det mest var lättja och slöhet. Dessutom var han något otålig och grälsjuk. Han var i långa tider ett svårt huskors för faster, som dock vårdade honom ömt och troget till hans död. Fasters arbete bestod mest av att spinna, samt att färdas till staden och sitta på torget och sälja sockerpinnar och vetekakor. Ännu då hon var 70-80 år vandrade hon den 1 3/4 mil långa vägen till Växjö, bärande tunga bördor fram och tillbaka. Dottern Britta, som bodde och ännu bor i Växjö, var för faster den förnämsta dragningskraften till staden. På söndagarna gick faster som vanligt till kyrkan. Faster Katrin var en tämligen småväxt, men starkt byggd kvinna med blå ögon, fylligt och rundlagt ansikte i vars drag man ännu i hennes ålderdom kunde finna spåren av hennes ungdoms fägring. I unga dagar tjänade faster troligen som piga hos greve Posse på Bergkvara. Jag sluter mig till det, dels därav att hennes man var ifrån den trakten, dels av följande lilla berättelse som hon omtalade i mitt hem: "Grevinnan Posse brukade förargas över att tjänstefolket uttalade grevens namn som Påse och att de alltid sade påse istället för säck. Därför sade grevinnan till tjänstefolket: "ni ska inte säga påse utan säck, ty så heter det." Faster Katrina var ovanligt skicklig i den svåra konsten att baka bröd. Hennes bröd, jag menar inte det köpebröd hon hade till försäljning, utan det hon själv bakade, var i sitt slag det allra bästa jag smakat.
Ur Stenslandaboken sidan 75 om lanthandel av Svea Stenland. Åhus. |